Regeringens förslag om en differentierad alkoholskatt för småbryggerier har varit ute på remiss. Sveriges Oberoende Bryggerier, som har drivit frågan länge, ser positivt på svaren och är övertygade om att förslaget kommer att genomföras.
Den 27 juni lade regeringen fram ett förslag om sänkt alkoholskatt för mindre ölproducenter. I samband med det skickades förslaget ut på remiss till 26 olika myndigheter och organisationer för att få in deras synpunkter.
Totalt har 19 svar nu inkommit och av dessa är fyra klart positiva och fem klart negativa, medan åtta av de tillfrågade remissinstanserna inte har några invändningar mot att en skattesänkning genomförs. Många av svaren innehåller dock förslag på justeringar i både stort och smått – alltifrån vilka produkter, volymer och aktörer som ska omfattas, hur småbryggerierna ska registrera sig och tidpunkten för genomförandet.
Sveriges Oberoende Bryggerier, som har drivit frågan hårdast, ser positivt på responsen.
– Det ser väldigt lovande ut. Många av remissvaren är i grunden positiva, även om man har synpunkter på vissa detaljer, säger Ayla Yavuzalp, ordförande för Sveriges Oberoende Bryggerier.
Förslaget innebär att småbryggerier med en årsproduktion på högst tre miljoner liter öl ska få en skattesänkning. Vilken sänkning ett bryggeri skulle få beror på vilken volym det producerar. Den högsta nedsättningen, 50 procent, skulle gälla för de minsta bryggerierna och sedan minska stegvis ju mer öl de brygger.
Flera tunga myndigheter som Konkurrensverket, Konsumentverket och Skatteverket har inga invändningar mot förslaget, även om Skatteverket vill ha en tydligare tidsram för införandet. De rekommenderar att det sker i början av 2026 istället för mitt under sommaren 2025 när många är på semester.
Sveriges Oberoende Bryggerier representerar 150 småbryggerier och har haft differentierad skatt på agendan sedan 2011. Johan Håkansson, tidigare ordförande i föreningen, har varit en av de starkast drivande krafterna bakom förslaget. Han menar att remissvaren ger grönt ljus från viktiga myndigheter och tror att förslaget har goda chanser att bli verklighet.
– Jag tolkar det som att de större myndigheterna som Skatteverket och Tillväxtverket ställer sig positiva till förslaget i varierande grad. Det är enbart nykterhetsrörelsen som argumenterar emot detta, vilket ju är ganska uppenbart att de skulle göra, säger Johan Håkansson.
Nykterhetsrörelsen får uppbackning av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, som avstyrker förslaget. Främst eftersom de ser risker att det kan leda till att småbryggerierna sänker sina ölpriser, vilket skulle kunna leda till ökat drickande.
Nykterhetsrörelsen som representeras av CAN, IOGT-NTO och UNF tycker att regeringen med sina senaste planer och utspel är på helt fel väg med sin alkoholpolitik. Lucas Nilsson som är förbundsordförande för IOGT-NTO skriver i sitt remissvar att: ”Förslaget är en del av en oroväckande trend inom svensk politik där näringspolitiska intressen värderas över alkoholpolitikens huvudsakliga syfte, att skydda folkhälsan.”
Lantmännens Riksförbund och Sprit & Vinleverantörsföreningen är positiva till förslaget, men anser också att nedsättningen borde omfatta småskaliga producenter av andra drycker, inte bara öl. ”På samma sätt som det svenska detaljhandelsmonopolet medför begränsningar på marknaden för småbryggerier, tampas även svenska vin- och cidertillverkare med svårigheter att nå ut till slutkonsument” skriver LRF i sitt remissvar.
I början av sommaren gick regeringen också ut med att de vill införa gårdsförsäljning av alkohol 2025. Tanken är att tillåta vingårdar, mikrobryggerier och små destillerier att sälja sina alkoholdrycker där de produceras. Förslaget har nu skickats till EU-kommissionen för godkännande.
Johan Håkansson menar att differentierad skatt är viktigare för ölbranschen än gårdsförsäljning. Många av SOB:s medlemmar fruktar att gårdsförsäljning skulle leda till att Systembolagets monopol faller, vilket skulle vara ödesdigert för de bryggerier som idag säljer all sin öl via bolaget. Inom organisationen råder stor enighet om att sänkt alkoholskatt är den viktigaste insatsen för att få fler småbryggerier att överleva och växa i en bransch där konkurrensglappet mellan små och stora bryggerier är påtagligt.
– Skattesänkningen skulle inte innebära att vi sänker priserna på ölen, utan att vi kan vända röda siffror till svarta. Att vi slipper arbeta 14 timmar om dagen och kan behålla våra anställda, växa och fortsätta utveckla den svenska ölbranschen.
Nu när du sett remissvaren – vad tror du om utsikterna för att det faktiskt införs en sänkt alkoholskatt för era medlemmar?
– Jag känner mig säker på att det kommer att bli verklighet. Hade du frågat mig i våras hade jag inte trott att vi skulle ha kommit så här långt redan nu. Men Elisabeth Svantesson har gått ut hårt med det här förslaget, så regeringen kommer inte att backa. Nu handlar det snarare om att förfina och justera parametrarna, säger Johan Håkansson.
Läs också:
• Regeringen föreslår sänkt alkoholskatt
• Bryggeriföreningarna på plats i Almedalen
• SVL: Höjd alkoholskatt ger inte önskad effekt
• Differentierad skatt kan bli verklighet 1 jan
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
