Det händer mycket i Öl-sverige. Så mycket att inte ens ölgurun Jan Erik ”Janko” Svensson hänger med längre.
Ölintresset har funnits där länge. Och då inte minst intresset för ölkulturer. Något som nästan inte fanns i Sverige på 80-talet, när ”Jankos” intresse tog fart.
– Jag kan inte säga exakt när mitt intresse startade. Men jag tågluffade efter nian nån gång i början av 80-talet och då gjorde jag faktiskt anteckningar om alla öl jag drack, säger han.
På den tiden var Sverige ett ganska ointressant ölland men väldigt få bryggerier och också en ganska blek ölkultur.
– Jag har tjeckiskt påbrå via min mor och jag var där en hel del. Jag tror att det var så jag fick upp ögonen för ölkultur. Jag har alltid tyckt att den varit trevlig.
Under 80-talet fortsatte hans intresse att växa och han sökte sig fram i sin jakt på nya öl och även på föreningar att engagera sig i.
– Jag fick kontakt med några som hette Bryggeriklubben, men det visade sig att de samlade etiketter. Jag trodde att det var en ölklubb.
I stället kom han med i Svenska Ölfrämjandet 1987 och då tog både hans intresse och antalet uppdrag fart. Han blev redaktör för deras tidning och satt med i politiska gruppen.
Under 90-talet kom sedan föreläsningarna och det är väldigt många ölintresserade i Sverige som genom åren lyssnat på och tagit del av ”Jankos” kunskaper.
– Jag började att föreläsa i Grythyttan på deras utbildning 1992 och sedan blev det samma sak på Stockholm Beer&Whisky Festival 1994. Sedan dess har jag väl varit deras ölgubbe, berättar han.
Han är medveten om att han blivit en stor profil och en person som många lyssnar på.
– Med tiden har det väl blivit så. Det känns också bra att jag aldrig har jobbat för ett bryggeri, säger han och berättar att han jobbar som rektor på en grundskola.
Genom åren har det också blivit tre böcker skrivna. Bland annat gjorde han en egen utbildningsbok till Grythyttan.
Under de cirka 35 år som ölintresset funnits har det varit mer eller mindre en revolution inom svensk öl. En revolution som till och med fått ”Janko” att tappa lite av kollen.
– Fram till 2011 hängde jag med på allt, jag hade koll på alla bryggerier och kände folk på de flesta håll. Men sedan tog det en enorm fart, nu har jag noll koll på många av de nya, säger han.
Han märker av skillnaden bland annat på festivaler. Förr han hann med att prova det mesta som fanns tillgängligt, men nu får det bli ett urval. Han tror heller inte att ölboomen nått sin kulmen ännu.
– Det spekuleras mycket om det. Folk säger att nu kan det inte bli fler bryggerier, nu kan det inte göras fler india pale ales. Men det blir ju fler och fler ändå.
Han har provat massor med öl på många olika platser i världen. Men i takt med att ölvärlden och dess ölstilar utvecklas, har ”Janko” allt mer börjar intressera sig för det traditionella.
– Det är alltid svårt att säga vad som är min favoritöl. Men de stilar som ligger mig varmast om hjärtat nu är klassiska lager, altbier, veteöl, real ale och traditionella belgiska öl.
Han uppskattar den utveckling som pågår, men vill inte att det går ut över de traditionella öl som funnits med länge.
– När jag var yngre så gillade jag allt som var nytt. Nu är jag mer fokuserad på äldre ölstilar, och öl som faktiskt är på väg att dö ut.
