Alkoholkommissionen skulle bland annat utreda hur smugglingen av alkohol till Sverige påverkar ekonomiskt och socialt. Men efter hård kritik läggs kommissionen ner redan efter sex veckor.
Beernews berättade tidigare om Alkoholkommissionen, som skulle ledas av tidigare finansministern Erik Åsbrink och bland annat jobba med att utresa hur smugglad alkohol påverkar det svenska samhället.
Men redan från start var kritiken hård från bland annat IOGT-NTO, som menade att Sveriges Bryggerier och Sprit- och vinleverantörsföreningen, som startade kommissionen, inte kunde utreda alkoholfrågor när man själv var en del av verksamheten.
Kritiken blev så hård från vissa håll att två av ledamöterna, ordförande Åsbrink och forskaren Nina-Katri Gustafsson, bestämde sig för att lämna kommissionen. I det läget såg man ingen möjlighet att gå vidare med jobbet.
– Mot den bakgrunden gör vi som initiativtagare bedömningen att det är svårt att fortsätta driva kommissionen enligt grundintentionerna. Vi avvecklar därför Alkoholkommissionen. Vi kommer, i andra former, och med oförminskad styrka att fortsätta att arbeta med de för oss högprioriterade frågor som utgjort kommissionens direktiv, står att läsa på Alkoholkommissionens egen hemsida.
IOGT-NTO jublar över beskedet.
– Vår reaktion när alkoholkommissionen presenterades var att det var lika dumt som om tobaksindustrin tillsatte en kommission som skulle föreslå hur man ska jobba med cancerprevention. Även om inte alkoholindustrin förstod det då, så har i alla fall de personer som nu valt att lämna kommissionen antagligen sett konflikten i uppdraget. All heder åt dem, säger Johnny Mostacero, ordförande för IOGT-NTO till sajten Accent.
Det här är punkterna som det var tänkt att Alkoholkommissionen skulle jobba med under sommaren och hösten:
– Att beskriva den oreglerade handeln med alkohol och dess konsekvenser ur ett juridisk, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det är av särskilt intresse att titta på relationerna mellan organiserad brottslighet och okontrollerad försäljning och hur vi bäst kan säkerställa att återfå kontrollen.
– Att undersöka sambandet mellan skatt på alkohol och konsumtion i syfte att fastställa om alkoholskatten är ändamålsenligt utformad, utifrån syftet att begränsa konsumtionen av alkohol och generera skatteintäkter.
– Att studera hur dagens utformning av och nivå på alkoholskatten påverkar brottslighet och sociala problem.
– Att belysa alkoholnäringens betydelse för jobb och tillväxt och potentialen för landsbygdsutveckling.
– Att granska alkoholkonsumtionens sociala mönster, utveckling och skadeverkningar, särskilt kopplingen mellan konsumtion och skador och om den så kallade totalkonsumtionsmodellen är ett lämpligt analysverktyg i detta sammanhang.
– Att klarlägga olika aktörers inbördes ägande, beroende och roller i den svenska alkoholpolitiken och att komma med förslag till om och i så fall hur denna rollfördelning kan göras mer ändamålsenlig.
