Sänkt alkoholskatt skulle troligen inte leda till lägre priser på öl från småbryggerier. Trots det är just priset anledningen till att finansminister Magdalena Andersson (S) avvisar förslaget på differentierad alkoholskatt.
Det var moderata politikern Johan Hultberg som ville se en förändrad skatt för mindre bryggerier i coronatider och föreslog att en differentierad alkoholskatt skulle införas i Sverige. Han ville antingen se en sådan lösning temporärt eller permanent.
Det skulle i så fall innebära att mindre bryggerier betalar mindre i skatt på ölen de producerar och på så sätt lättare kan få in intäkter för att expandera och anställa fler personer i sina företag.
Hultberg framför också i sin fråga att detta inte handlar om att kunna sälja billigare öl.
– En differentierad alkoholskatt skulle betyda mycket för småbryggerierna utan att medföra någon egentlig risk för ökad alkoholkonsumtion. Detta eftersom en skattesänkning inte lär leda till ett lägre pris utan i stället bidra till en bättre lönsamhet för berörda bryggerier, skrev Hultberg i sin fråga till finansministern.
Men Magdalena Andersson svar utgår från att skattesänkningar skulle leda till prissänkningar.
– Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska de medicinska och sociala skadorna av alkohol. Politiken bygger på kunskapen om att minskad total konsumtion leder till minskade alkoholskador i befolkningen. Sambandet mellan pris och konsumtion för alkohol medför att efterfrågan på alkoholprodukter tenderar att minska när priset ökar. Alkoholskatten utgör därför ett viktigt alkoholpolitiskt instrument, skriver hon.
Att hjälpa mindre bryggerier med en lägre skattesats är inte aktuellt alltså. Detta trots att i princip alla andra EU-länder har infört just en differentierad alkoholskatt.
– Så långt det är möjligt är den svenska alkoholbeskattningen kopplad till en varas alkoholinnehåll, snarare än vem som har producerat den. Öl med en viss mängd alkohol har samma skadeverkningar oavsett om det är ett stort eller litet bryggeri som har producerat den. En lägre beskattning med anledning av att alkoholen produceras av mindre aktörer skulle därmed innebära ett avsteg från den svenska alkoholpolitiken, skriver Andersson i sitt svar.
Hennes svar är i princip en kopia av ett svar på en liknande fråga som ställdes av en annan riksdagsledamot i fjol. Alltså långt innan coronaviruset skapade de stora problem som i dag finns för de flesta bryggerier i landet.
Johan Håkansson, ordförande i Sveriges Oberoende Småbryggerier, har drivit frågan om differentierad alkoholskatt med full kraft under en tid. Han är förstås besviken på svaret och även på motiveringen.
– Vi är inte intresserade av att prissänka. Inom ramen för vårt förslag på krisåtgärd är det inte ens möjligt att genomföra några prisjusteringar på Systembolaget, eftersom nästa prisjustering får genomslag först till hösten, kommenterar han.
