Från början ville han inte ens ha ett företag. Men ett speciellt öl satte fart på hela den spännande ölresa som Mikkel Bjergsö gjort. Vi träffade honom för en längre intervju i Köpenhamn, och han berättade bland annat om Ratebeers betydelse för Mikkeller, men också om känslan när 99 procent av intäkterna försvann över en natt.
Vi träffas på Warpigs i Köpenhamn och Mikkel Bjergsö har haft en stressig dag. Det blir gärna så när man driver att av världens mest kända ölföretag.
– Jag hade inga tankar alls på att företaget skulle bli så som det är i dag, säger han när han slagit sig ner.
Med sig har han ett par löparskor, den här dagen ska det nämligen motioneras och det sker i samarbete med anställda på Mikkellers olika platser i staden.
Men vi tar det från början.
Resan som började 2003 var inte alls planerat att ens bli till ett bryggeri. Mikkel Bjergsö jobbade som lärare och trivdes bra med det. Han började att hembrygga och intresset för bryggningsprocessen växte snabbt.
– De första sex till sju bryggningarna var med färdiga kit, sedan började jag att brygga mer på riktigt.
Han lärde sig de olika stegen och var fascinerad mer av processen än slutresultatet.
– De första ölen var drickbara, men jag var mer intresserad av att lära mig om öl än att dricka öl. Jag bryggde så under några år och hade inte en tanke på att sälja mina öl, säger han.
Men hans vänner gillade ölen som de fick prova, och någonstans väcktes det en längtan hos honom efter att få sina öl betygsatta.
Ratebeer viktigt
Där kom Ratebeer in i bilden. Ölsajten var tidigt populär i Danmark och det finns ett gäng i Köpenhamn som provade all öl som de kom över. Mikkel sökte sig till deras provningar och hade med sig hembrygder som han ville få omdömen på.
– Jag fick ganska bra betyg och ölen blev bättre. Men när jag startade företaget i slutet av 2005 hade jag inga stora planer och jag ville fortsätta som lärare.
Hemma bryggde han 50 liter åt gången och framför allt var det ett öl som öppnade dörrarna. Mikkel Bjergsö menar att hans Beer Geek Breakfast är det i särklass viktigaste öl som han bryggt.
– Så är det till 100 procent, det var där som det tog fart. Jag bryggde 100 flaskor åt gången hemma och det ölet valdes till världens bästa stout av Ratebeer 2005. Det var otroligt kul och allt hände snabbt.
På en dansk ölfestival fortsatte sedan framgångarna, ryktet om denna danska stout hade spritt sig och amerikanska importörer var på plats för att se om ölet var så bra som det sades. Det var det och ryktet om dansken som bryggde imperial stout i världsklass bara spred sig.
– Finland och USA blev mina första exportmarknader. Jag förstod förstås att ölet hade potential och insåg att det här kunde bli en växande verksamhet.
Tidigt togs beslutet om att kontraktsbrygga ölen. De 50 literna hemifrån räckte inte långt och att satsa på eget bryggeri på den tiden var ett riskfyllt projekt.
– Jag kontraktsbryggde först bara i Danmark, jag var fortfarande lärare och ville inte göra en så stor satsning som det var att skaffa eget bryggverk. Det kom fram nya bryggerier men vi hade inte en modern ölscen då. Jag ville brygga nya stilar och öl som jag lärt mig att gilla från USA.
Riskfri satsning
Intresset från USA bara växte och under 2006 bryggdes det 25 000 liter.
– Det hela var helt riskfritt, ölen var sålda innan de bryggdes. Jag ville visa att vi också kunde brygga de där extrema ölen.
Genom åren har framgångarna varit många och stora. Mikkeller har i dag barer och bryggeripubar i många länder, en hyllad ölfestival i hemstaden och företaget har utvecklats enormt.
Mikkel Bjergsö ser flera anledningar till att det gick så snabbt.
– Jag är en person som vill förändra och jag har svårt för att ta det lugnt. Jag gillar att leta efter nya saker och jag ville inte göra de öl som alla andra gjorde här. Det var samma sak med de alkoholfria ölen. Jag gjorde det när ingen trodde på det. Sedan hade vi en bra tajming, företaget startades i en bra tid och vi har också jobbat väldigt hårt.
Ölen finns i runt 50 länder, det finns barer i cirka 15 olika länder och totalt jobbar det mellan 600 och 700 personer för Mikkeller.
Han ser många bryggerier som kommer och går och tänker att det sker på samma sätt som i musiken. Vissa gör en hit, andra blir kvar på toppen länge.
Ny ledning
Men ett stort företag behöver mer än bara en person i ledningen. Mikkel Bjergsö har byggt en stab i sin närhet och en av de sista som kommit in där är Kenneth Madsen, som är vd för företaget. Han har bland annat jobbat på Carlsberg tidigare.
– Jag har ingen affärsutbildning och har aldrig haft som ambition att vara den som driver ett stort företag. Nu kan jag ägna mig åt andra saker som jag tycker är mycket roligare.
Efter en massa år med tillväxt kom så pandemin i fjol. Den slog hårt mot många, och Mikkeller var inget undantag.
– Det fanns stunder när vi pratade om att säga upp alla 700 på företaget, inklusive mig själv. Det krävdes snabba beslut och vi visste inte direkt om vi skulle få något stöd.
Han minns hur han var i Bamberg 11 mars 2020, dagen då Danmark stängde ner. Han lyckades att ta sig hem men i det läget visste ingen vad som väntade.
– 99 procent av våra intäkter försvann över en natt och ingen visste vad som väntade oss då. Vi var oroliga för företagets framtid, det var en tid fylld av stress.
Precis före pandemin gick en grupp med investerare in och äger nu 30 procent av företaget. De har stannat kvar under pandemin.
– Det har aldrig varit aktuellt att sälja hela företaget, men visst hade vi det tufft. Vi började till och med att göra hemleveranser av öl, det gav små intäkter men var ändå något vi kunde göra.
Ljusare framtid
Pandemin är inte över, men i dag ser Bjergsö ljusare på företagets framtid.
– Vi har höga ambitioner även om vi tvingats säga upp många under pandemin. Vi är inte tillbaka till 100 procent men nu är vi optimistiska. Samtidigt har det öppnats upp nya marknader och Asien går bra för oss nu.
Den tuffaste tiden är förbi och nu är målet att företaget ska hitta tillbaka till den fina utvecklingen som man haft i många år före pandemin.
– Jag känner mig mycket mer positiv nu än för fem månader sedan, säger Bjergsö.
Intervjun går mot sitt slut, det är dags för löpträningen och träningsklädda kollegor dyker upp. Vi hinner fråga Jacob Alsing, en av Mikkels närmaste medarbetare, om vem som brukar vara snabbast när de springer och han ler tillbaka.
– Det är aldrig någon som slår Mikkel.