Öl är gott och har man druckit en så känns en till ofta angelägen. Men det kan bli en för många. Kort sagt: jag behöver lära mig att vara måttfull, så jag skaffade appen Måttfull.
Det är förstås företaget som inte vill sälja sina varor som ligger bakom appen som inte vill att du ska dricka så mycket av det du ändå köpte, utan möjligen surfa på salongsberusningen och sen vakna dagen efter utan bakfylla, ångest och selektivt minne.
I appen för man först in sina personliga uppgifter för att den ska kunna göra en uppskattning om vart man befinner sig i berusningskurvan. Sen är det bara att börja dricka och låter appen hålla reda på skötsamheten.
Låter vettigt. Så i lördags kväll installerade jag appen, la till kön, längd och vikt och förde sen noggrant in alla öl jag drack.
Eller kväll och kväll … Klockan 16.00 tvingar omständigheterna fram dagens första öl: ÖL från Stigbergets. En gräsklipparöl på 4,5 procent som följer mig och dammsugaren i vår ystra dans på jakt efter lägenhetens dammiga hörn. I appen kan jag se att jag är i nedre fjärdedelen av grafen, där övre fjärdedelen betyder en dålig morgondag.
Städningen drar ut på tiden och när kurvan från den första ölen gott och väl passerat krönet och effekten började närma sig noll fick en Mörk Vienna Ale från Två Feta Grisar göra den sällskap i magen. Precis som föregångaren är det en burk på 33 centiliter, men med sina 5,6 procent lite starkare. Appen accepterade även den utan att servera moralkakor som tilltugg.
Den här konsumtionen är inte måttfull, gränsen går vid fyra standardöl. Men utspritt över en lång kväll hölls nivån ändå under gränsen för där det kan bli alltför roligt.
När sen en pizzadeg skulle bakas gjordes det i sällskap av en Pacific Pils från O/O. Kurvan pekar nu alarmistiskt brant uppåt mot berusningens krön, men fortfarande har jag inte nått halvvägs till det skuggade fält där mitt välbefinnande enligt appen avtar eller upphör för att ersättas av drängfylla.
Det är först vid den fjärde ölen som Måttfull börjar moralisera. Klockan är nu 18.20 och jag öppnar en Bruksbitter, också den från O/O. En halv liter på blygsamma 4,2 procent, men när jag ska lägga in den får jag upp en varning: ”Om du dricker det här glaset dricker du inte måttfullt”.
Kurvan börjar se ut som en bergskedja och effekten av bittern kommer att föra mig en bra bit till upp på den, men eftersom jag än så länge håller mig inom måttfullhetsområdet kan jag tycka att appen är kinkig, men med mina fyra öl har jag nått gränsen för ett annat av måttfullhetens kriterier: Max fyra standardöl per tillfälle och eftersom mina öl snittat högre i procent än standardölen gick jag nu över den gränsen. Sjukt tråkig inställning.
Därmed är jag inte längre måttfull. Men det är ett misslyckande jag räknat med, kvällen är ung och världen full av goda öl. Och enligt kurvan är jag i alla fall måttfull och det faktum att jag väljer vatten till pizzan och sen går ut på en långpromenad med hunden nästan halverar berusningen innan jag vid åtta öppnar ytterligare en öl från O/O, Citra Golden Ale, 33 centiliter på 4 procent.
Fast det blir inte bättre än så. Kvällens topp nåddes med bruksbittern. Med O/O:s golden ale får jag ett mindre skutt i kurvan och även om Founders Breakfast Stout på 8,3 procent tar mig en bra bit uppåt igen vid tiotiden så är det fortfarande en bra bit kvar till excess och fördömelse.
Stouten skulle ha blivit kvällen sista öl, men när jag upptäckte att Asimovs Stiftelsen börjat sändas gick det inte att gå och lägga sig. En Five från Smith Street på 6,3 procent orsakar dock ingen större kalabalik i kurvan.
8,7 standardglas och 1161 kalorier blev kvällens resultat och enligt kurvan var jag måttfull hela tiden. Och det stämmer bra med min egen upplevelse, lite salongs en stund, men inte så mycket mer.
Dagen efter är jag pigg utan några några negativa bieffekter av alkoholen, och det kanske är ett bättre mått på måttfullhet än en kurva i en app. Men jag får nog erkänna att appens dömande attityd fick mig stundtals att dra ut på tiden till nästa öl.
Det skulle aldrig hända med Untappd.
