Han har bryggt med bryggerier som Wylam och Poppels, vunnit tävlingar i Tyskland, men först i år har Pär Windahl startat ett eget bryggeri på riktigt.
I april dök ett nytt bryggeri upp i Dalarna, men där andra drar igång med en ipa eller lager går Pär Windahl sin egen väg – och smak är betydligt viktigare för honom och hans bryggeri Smedsbo Slott än stilregler.
– Jag har varit många saker i livet, men har alltid älskat smak – och vin har alltid varit viktigt i vår familj, berättar han.
Det var också familjen i form av fadern som fick honom att börja med öl, när priset på de lagrade vinerna blev allt för kostsamma.
– Jag började brygga för husbehov. Sen träffade jag några tyska domare som dömde på Stockholm Beer & Whisky och bjöd dem på mina öl.
Det slutade med att han hamnade på en ölfestival i Kiel med sina öl, bland stora namn som De Molen.
– De sa att sån här öl hade de inte druckit förut. Jag sa att jag inte hade något bryggeri, men då sa de att jag kan starta ett.
Pärs öl vann festivalen 2017, 2018 och 2019, men sen ändrade de reglerna så att han inte fick vara med längre.
Han säger att han har Belgien som förebildsland, hans munklöfte är enkelhet – samtidigt är själva stilbegreppet inte så viktigt.
– Om du tänker min irish red ale, så tänker jag att det bara är en påhittad stil. Så jag pumpar upp den i smak och alkohol, eftersom alkohol är viktigt för lagring.
Det kanske ska nämnas. Smedsbo Slott gör bara lagrad öl. Den äldsta öl Pär har just nu är ett champagneöl som har legat fem sex år.
– Det är på 12,5 procent och håller fortfarande. Och om den ölen kan hålla så länge så håller alla mina öl. Sorterna ger sig när man bestämt sig för att bara göra öl för lagring, säger han och tar upp ett annat exempel.
– Den börjar i gose, för det är ju gott med salt i öl. Vad mer är gott? Lakrits! Men jag lägger inte i lakrits, det får jag ändå om jag gör en stout – en riktigt salt stout.
– Jag träffade Eero (Mander) på Puhaste och han sa, ”det här är ju skoj, ska vi inte brygga den?” Nu väntar jag bara på ett datum.
Puhaste blir inte det första namnkunniga bryggeriet som Pär brygger med. Redan 2018 gjorde han en engelsk quadrupel, med belgiskttränad engelsk jäst…
– Jag var i Berlin hos en kille med en bottleshop, som ville att jag skulle titta in med lite öl. Han hade några kompisar. De var från Wylam. De drack min öl och frågade om jag inte hade nåt mer. Sen sa de ”du ska komma till Newcastle och brygga med oss”. Så det var mer tur än skicklighet.
– Sen träffade jag Dave Wylam på Brewskival. Han sa att ”du har nåt unikt, vi hjälper dig”. Vi bryggde två gånger och jag lärde mig så otroligt mycket. Han såg nåt i ölen och mig.
Pär har även bryggt tokajerinspirerad öl med göteborgska Poppels, som därefter hamnade på ekfat.
– Jag var nere och smakade nyligen. Den smakade sherry och var jättegod. Den kommer nog snart på restaurangen hos dem.
Dessutom ska Poppels komma upp till Pär för att brygga. Då blir det troligen belgiskt.
– Jag har gjort många försök för att få fram en bra quad utan mörkt socker och jag tror att jag har lyckats. Jag la fram den för Daniel Granath, så det kan bli den.
Att det blev ett eget bryggeri till slut berodde på pandemin. Planen var att åka runt i världen och festa. I stället blev det att stanna hemma i Dalarna, där han drog igång ett litet bryggeri.
– Jag har bryggt prototyper på det mesta i fem sex år och det var ett fan som tröttnade på att jag inte hade något riktigt bryggverk, så han gjorde ett på 270 liter till mig. Hur ska man tacka för det?
Det är i liten skala Pär producerar och någon plan på att växa i Smedsbo Slott har han inte.
– Jag ska nog uppfinna en del saker i bryggeriet, men jag kommer aldrig att få ha något större bryggeri på gården för frun. Lika bra att vara realistisk.
– Idén är i stället att alltid brygga olika öl och sen träffa någon som jag kan samarbeta med.
Hittills har inte Smedsbo Slotts öl gått att köpa på Systembolaget. Men det kan bli ändring på det. Alla tillstånd är klara sedan i våras och i november offererade Pär två öl och om det går bra kommer de i februari.
