Sveriges oberoende bryggeriers senaste medlemsundersökning visar att de flesta tror att de kommer att brygga mer öl under 2024. Ändå ser de dystert på ekonomin och framtiden – nästan var tredje bryggeri riskerar att tvingas lägga ner verksamheten inom ett år.
De senaste två åren har villkoren för Sveriges hantverksbryggerier blivit allt tuffare; ökade råvarukostnader och höjd alkoholskatt gör att allt fler bryggerier börjar att nå smärtgränsen. Undersökningen visar att sju av tio bryggerier tvingades att höja sina ölpriser förra året. Lika många tror att de kommer att gå med förlust eller göra nollresultat 2024.
– Det är svårt att fortsätta höja priserna för att överleva. Någonstans tar det ju stopp också för konsumenterna och då står många inför att säga upp personal eller till och med lägga ner, säger Ayla Yavuzalp, ordförande för Sveriges oberoende bryggerier.
På frågan vad som skulle krävas för att få bättre lönsamhet är det vanligaste svaret införandet av differentierad alkoholskatt – alltså en lägre skatt för bryggerier som producerar små volymer. Ett förslag som inte är så radikalt som man kan tro, differentieringar har redan införts i alla EU-länder utom Spanien och Sverige.
Kämpar mot krogavtal och craftwashing
Utöver de skenande kostnaderna är det främst storbryggeriernas dominans som gör livet surt för de oberoende bryggerierna. Det som nämns mest frekvent av bryggarna är krogavtalen som binder upp många av landets pubar, restauranger och hotell.
Förra året meddelade Konkurrensverket att Carlsberg och Spendrup – efter ett hot om vite på femtio miljoner kronor – åtagit sig att ändra villkoren i sina avtal. Bland annat sänker de kraven på försäljningsvolym och tillåter andra bryggeriers öl på sina kranar. Trots det ser fortfarande många hantverksbryggerier krogavtalen som det enskilt största hindret för att nå ut med sina produkter.
Många lyfter också fram craftwashing som en växande svårighet. Alltså när de stora bryggerikoncernerna använder sig av undervarumärken som på etiketten ser ut som hantverksöl eller lokalt öl, trots att ölen egentligen bryggs på ett stort industribryggeri. Framförallt handlar det om att ge sken av ett bredare och mer diversifierat krogutbud, när ölet i kranarna egentligen kommer från en och samma producent. Det innebär bland annat att hantverksbryggerierna tvingas att pressa sina priser för att överhuvudtaget ha en chans att hamna hos den lokala krogen eller i Systembolagskassen. Frågan som många i branschen ställer just nu är; hur många hantverksbryggerier kommer att försvinna innan året är slut?
Läs mer:
• Dyster framtidssyn bland bryggarna: ”Varför och för vem gör vi det här egentligen?”
