Fyra PR-mässiga kalkoner, eller snarare tre kalkoner och en kanon. Å andra sidan kanske ett par av reklamstrategierna nedan uppnådde det de skulle – de blev snackisar. Skämskudde not included.
Arbogas ölryggsäck med anti-skakteknik
Innan Arboga blev synonymt med ”varmboga” på sociala medier, hade Galatea ambitionen att associera varumärket med naturen och vildmarksliv. En central del av deras PR-strategi var lanseringen av ölryggsäcken ”Arboga Beer Pack”.
I pressmaterialet påstod Galatea att tekniken bakom ryggsäcken hade testats av den amerikanska armén, och tillade att ”Arboga bryggeri lanserar världens första ölryggsäck med anti-skakteknik. Med hjälp av en ny revolutionerade stabiliseringsfunktion skulle ryggsäcken ”sväva” i luften. Den skulle inte bara hålla ölen kall och oskakad – den uppgavs också minska belastningen på rygg och nacke med upp till 86 procent”. Arbogas brand manager utvecklade: ”Arboga Beer Pack skonar inte bara ryggen på den som vistas i naturen. Den skapar även ett litet extra incitament att ge sig ut, koppla av och njuta av stunden när den kan förgyllas med en kall öl som inte skummar över”
I reklamfilmen, som kan ses här, springer en man i friluftskläder genom skogen över stock och sten. Hans kropp rör sig upp och ner, men ryggsäcken med Arboga förblir orörlig. I bildrutan kommer texter som ”Anti-shake System – minimerar risken för skakad öl”, ”Impact force reduction – Minska ölets belastning på rygg & axlar”, ”Thermal insulation – Håller ölen kall hela vägen till lägerelden”.
Flera svenska tidningar publicerade pressmaterialet i sin helhet utan att skämmas. Andra undrade om det var ett skämt där peaken var ryggsäckens pris: 6995 kronor. Men det var inget skämt.
Istället för att bli ölets Norrøna, där varumärket levererade en kall wildlife-upplevelse till lägerelden efter en dags strapats, så slutade varumärket som en favorit hos Fröken Snusk-generationen som värmde ölet i kastrull till 50-grader innan det skulle supas till i soffan. Ibland styr man inte över varumärken, de lever sina egna liv, trots PR.
Avenyfamiljens takodling av humle
Krogimperiet Göteborgsfamiljen, tidigare känt som Avenyfamiljen, är skickliga på att skapa debatt genom PR. Ett nyligen omtalat exempel var deras införande av ett ”ölprisstöd”, där de sänkte priset på all öl med tio procent, vilket väckte diskussion i Göteborg.
Några år tidigare fokuserade dåvarande Avenyfamiljen sin PR på att framställa sig som ett krogimperium med en stark förankring i hållbarhet medan kritikerna tyckte det var anmärkningsvärt att de visade noll intresse för lokal öl. Ett initiativ innefattade att odla ekologisk humle på taket av en av sina restauranger, vilket skulle användas i Spendrups öl som senare skulle serveras på restaurangen.
Bilder spreds på några futtiga pallkragar med humleplantor, vilket väckte förundran hos de som hade kunskap om humleodling och ifrågasatte hur mycket detta egentligen skulle bidra med. Var det bara greenwashing?
Men PR är PR, det är bilden som räknas. I pressmaterialet kunde man läsa:
”Melleruds och restaurangkoncernen Avenyfamiljen slår ett slag för det cirkulära tänket och börjar odla humle på Tavernas takodling! Humlet från taket kommer det att bryggas öl på så småningom, men första steget blir nu en unikt framtagen öl för restaurangen för att fira detta”. Kökschefen utvecklade: ”Att få möjlighet att vara med från odling på taket till att inspireras av att framställa öl på bryggeriet har varit en häftig upplevelse! Att sen få kombinera smaker till denna öl är bara en bonus”.
Vi vet inte riktigt vad som sedan hände med odlingen från Göteborgsfamiljens tak. Blev det bara det där ölet som firade ett kommande öl där humlen eventuellt skulle användas? Eller blev det ett öl med den exklusiva takhumlen i, och hur många liter blev det i så fall? Frågorna är många. Vad vi vet är att Göteborgsfamiljens kommunikation kring hållbarhet har tonats ner sedan dess, de förde in kött på den tidigare helt vegetariska satsningen Ilse Grön Krog och tog bort ordet ”Grön” från namnet.
Åbros eldkanoner på golfbanan
När Åbro skulle utarbeta en ny strategi för varumärket Bryggmästaren, fokuserade man på PR och sponsring med syftet att öka kännedomen om Bryggmästaren samt stärka dess position på marknaden, för att senare möjliggöra en prishöjning för ölet.
Vid den aktuella tiden ledde Niklas Nestlander satsningen. Han hade tidigare varit kommersiell chef för AIK Fotboll och var nu sugen på att koppla ihop Bryggmästaren med sporter såsom segling, golf och tennis.
”Bryggmästaren är premium och inte en stor stark”, sa Niklas till tidningen Resumé 2019 och utvecklade: ”Åbro är ett bra bryggeri med mycket hög kvalitet, men har aldrig kommunicerat premium kring sina produkter och valt att ligga lågt i pris. Bryggmästaren ska jobba med segling golf och tennis, men det måste så klart stöttas av en mediematta för att fungera”.
Åbro tog vidare traditionen från band som Kiss och Rammstein och installerade eldkanoner på golftävlingen Scandinavian Invitation. Kanonerna sprutade eld varje gång det blev en Eagle på hål 12. Enligt Niklas blev det en ”supersuccé som skapade oerhörd stämning vid hålet”.
Åbro Bryggmästaren Premium Gold 5,7% 50 cl burk sålde 5 miljoner liter på Systembolaget 2023 och tappade ca 200 000 liter jämfört med 2021.
Det genmodifierade majsölet Kenth
Företaget Österlenbryggarna/Två Bryggare lanserade under 2004 ett öl som delvis var gjort på genmodifierad majs. Ölet var döpt efter Två Bryggares dåvarande ägare och var ett inslag i PR-debatten om genmodifiering av mat.
Två Bryggare skrev själva på sin hemsida: ”Kenth – en Ovanlig Vanlig Öl… eller historien om Sveriges första GMO-märkta livsmedel… och nu börjar det bli spännande. Bryggare Persson valde nämligen Bt-majs, och därmed kan vi slå fast att Kenth – utan några reservationer – är en ovanlig vanlig öl. Bt-majs är nämligen en genmodifierad variant av majs. Men inte heller detta är egentligen speciellt märkvärdigt… Bryggarens yttersta målsättning var självfallet att få fram ett gott öl, men också ett öl som signalerar nya tider, ny teknik och nytt tänkande. För några år sedan var det IT-tekniken som stod för det nya. Idag är det gentekniken som lyser klarast”.
De stora livsmedelsjättarna ville inte ha med genmodifierade produkter att göra och vägrade ta in ölet. Österlenbryggarna/Två Bryggare fick mycket kritik, ölet försvann och det är oklart vad det lilla skånska bryggeriet fick ut av sitt PR-grepp.
