Det finns ett antal öl som räknas som ikoniska klassiker och som lever kvar i historien på grund av sin unika smak, sina hängivna konsumenter eller på grund av sin förmåga att skapa nya trender. Vi frågade nio bryggare vilket öl som är så oantastligt att de själva önskar att de var upphovsperson till det, och till och med ange det på sin gravsten.
Beernews har frågat ett antal bryggare om vilket öl de skulle vilja ha varit upphovsmakare till. Ett öl som skulle utgöra en sammanfattning av deras ölarv, och som till och med skulle vara inristat på deras gravsten – som en symbol över deras värv.
Den enda regeln – de fick inte välja ett öl de själva har skapat.
Emil Arvidsson, Närke Kulturbryggeri. Val: Brauerei Spezial, Spezial ”Ungespundet”.
Emil Arvidsson, bryggare på Närke Kulturbryggeri, är en av få som till vardags får brygga ett ikoniskt öl i form av Kaggen Stormaktsporter. På frågan om vilket öl han skulle vilja ha skapat så vänder han sig till Bamberg:
“Detta är ju galet svårt, hur ska man tänka egentligen? Vill man smälla på med någon riktigt fläskig pangare från USA måntro, hm…det hade jag nog gjort för ett gäng år sedan.
Men jag tror nog ändå att jag landar i Tyskland, närmare bestämt Bamberg och på Brauerei Spezial och deras ”Ungespundet”. Det är en helt fantastisk öl helt enkelt, älskad lokalt och passar vid alla tillfällen. Med en härlig maltighet och perfekta nivåer på humlen, både i beska, smak och arom! Och med den lite lägre kolsyrenivå får den en rundare och fylligare munkänsla, briljant!!”
Andreas Klässman, Nynäshamn Ångbryggeri. Val: Leupser Dunkel, Brauerei Gradl.
Andreas Klässman från Nynäshamns Ångbryggeri väljer även han ett tyskt lageröl, i en stil som han själv brygger på Nynäshamn, nämligen en mörk lager:
“Ska man välja en så skulle jag nog välja Leupser Dunkel. För mig är det utmanande och kul att brygga Dunkel och få rätt balans mellan malt och humle. Att den inte blir för rostad eller att den inte blir för maltsöt. Att humlen bryter av maltighet men utan att bli för besk. För mig så är Leupser allt jag vill ha. Men framför allt så är man ute efter en känsla. Ölet ska finnas där och det viktigaste är sammanhanget där du dricker det. Platsen, med din partner, vänner eller en som bara slår sig ner bredvid dig i en bar. Det är nog det som jag vill att ölen från mig ska förhöja.”
Micke Nyberg, Ruckel Brewing. Val: Tipopils, Birrificio Italiano.
Micke Nyberg från Ruckel Brewing har faktiskt jobbat som gravstensdesigner och har kanske redan funderat på frågan tidigare. Han går till Italien och ett banbrytande torrhumlat lageröl:
“Det måste bli Tipopils som blir mitt legacy-öl. Det är en öl som jag varje sommar åker till Kihoskh i Köpenhamn för att avnjuta ihop med en pizza utanför. Tipopils tilltalar mig otroligt med sin lite ruffiga men tydliga smak ihop med fin beska och underbar arom! Det är också en stil jag själv gärna brygger. Det passar mig också bra att den bland vanligt folk är lite anonym, precis som jag gillar att vara. I mitt tidigare yrkesliv som gravstensdesigner funderade man ju en del på texter folk valde att bli ihågkomna med. Ingen jag minns hade texten ”Skapade Tipopils” Hm.. Det har nåt!”
Agostino Arioli, Birrificio Italiano. Val: Zinne Bir, Brasserie de la Senne.
Då Micke valde italienska Tipopils så kändes det naturligt att bolla över frågan till Tipopils grundare Agostino Arioli vid Birrificio Italiano. Han väljer ett belgiskt öl från sin kollega Yvan De Baets:
“Jag väljer Zinne Bir från Brasserie de la Senne. Jag gillar att dricka (mycket) av den eftersom den är stimulerande och spännande. Den otroliga balansen spelar på olika dimensioner som samverkar och skapar en subtil och vacker dans. Malt/sötma – krydda från jäst och humle – fruktighet från humle – bitterhet/örter. En bra blandning av humle. Munkänslan är, som i alla mästerliga öl, underbar. Rätt kropp, lätt strävhet som torkar och rengör, livlig humlebeska som ger exakt lagom motstånd. En öl med bestämd personlighet. Ja, det blev alldeles för många ord för en så perfekt vardagsöl som man dricker utan att … prata om öl.”
Martin Sunesson, Subbe Bryggeri. Val: Pilsner Urquell, Plzenský prazdroj.
Martin Sunesson på Subbe Bryggeri, brygger till vardags uppskattade lageröl som Subbe Pilsner och Subbe Kellerbier. Då ligger valet av klassisk pilsner nära till hands:
”Jag önskar att det var jag som var först med att isolera lagerjäst istället för Emil Christian Hansen på Carlsberg. Så kunde jäststammen få heta Saccharomyces Martinus istället. Det hade varit något. Får jag kombinera det med dekoktionsmäskning så kunde Pilsner Urquell få bli mitt legacy-öl.”
Hampus Olofsson, Remmarlöv Gårdsbryggeri. Val: Sierra Nevada Pale Ale, Sierra Nevada Brewing.
Hampus Olofsson på Remmarlöv Gårdsbryggeri blickar västerut mot ett sannerligen ikoniskt öl som räknas som ursprunget till amerikansk pale ale:
“I en helt annan tid och värld bryggdes den första batchen av Sierra Nevada Pale Ale. Trots den fantastiska resan som världens ölkultur gjort sedan den dagen 1980 så är Sierra Nevada Pale Ale fortfarande för mig ett självklart val många gånger. Inte av nostalgiska skäl, utan av samma skäl som det alltid varit, dess perfektion. Ett öl som både ger en möjlighet att analytiskt djupdyka ner i, men även att bara dricka och tänka på annat. SNPA är självklar, ödmjuk, säker och rak. Den hade jag gärna varit upphovsmakare till.
Marie Kusa, Omnipollo. Val: Brooklyn Lager, Brooklyn Brewery.
Även Marie Kusa, från Omnipollo blickar västerut mot ett öl som betytt mycket för hennes egen ölresa:
“Då tänker jag på ett öl som har haft en stor inverkan i mitt egna ölliv. Ett öl som fick mig att gå från att bara beställa en stor stark på krogen för typ 15 år sedan: Brooklyn Lager! Den var lite mörkare och hade mer smak. Jag och mina nära tyckte att den var spännande och den var definitivt en inkörsport för mig för att börja testa olika ölstilar och börja dricka hantverksöl.”
Daniel Granath, Poppels Bryggeri. Val: Goose Island’s Bourbon County Stout.
Det är lätt att tänka sig att bryggare skulle välja lite tyngre pjäser när de väljer sitt legacy-öl men de flesta väljer lageröl eller lättare ales. Men Daniel Granath från Poppels väljer ändå den tunga vägen:
“Goose Island’s Bourbon County Stout. Motivering, behövs det? Ni som läser Beernews känner till Bourbon County Stout. Ett legendariskt öl som ligger bakom fatlagrad stout så som vi känner den idag. Ett öl som betytt så otroligt mycket för hantverksölsscenen i USA, och som hjälpt folk att förstå vilken enorm bredd det finns inom öl i allt från färg till komplexitet. Det känns som ett arv man gladeligen skulle stoltsera med på gravstenen!”
Greg Koch, grundare av Stone Brewing. Val: inget val.
Vi avslutar med Greg Koch, grundare av Stone Brewing men som nu har lämnat ölbranschen. Greg hade som vana att bryta en del informella regler när han drev Stone, en vana han upprätthåller när han får Beernews fråga och instruktion att inte välja ett eget öl:
“Jag är mer än nöjd med att kunna kalla mig medskapare av Stone IPA, Stone Ruination IPA, Stone Delicious IPA, Arrogant Bastard Ale och några andra, tillsammans med min partner Steve Wagner och det talangfulla teamet på Stone. Jag vill inte ha något skrivet på en gravsten, eftersom jag inte kommer att ha någon. Allt kommer ändå att bli bortglömt, och en stenbit gör ingen skillnad. Faktum är att jag är ganska säker på att jag kommer att vara bortglömd redan under min livstid! Dessutom kommer jag att be om en av de där miljöbegravningarna där jag löses upp!”
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.