Framtidsutsikterna för bryggeriteknikstudenterna i landet är goda. Det menar Mathias Brorson, utbildningsansvarig för den bryggeritekniska utbildningen på Campus Nynäshamn. Gårdsförsäljning, differentierad alkoholskatt och hög personalomsättning är exempel på saker som gör att studenterna kan blicka framåt med tillförsikt, menar han.
Under början av 2000-talet, i en tidsperiod då den nya vågen av hantverksbryggerier precis hade börjat se dagens ljus, var behovet av utbildade bryggeritekniker stor hos landets stora bryggerier. Med Spendrups Bryggeri beläget i Grängesberg var det inte helt oväntat också här som landets första bryggeritekniska utbildning startade 2005 när yrkeshögskolan VBU i Ludvika fick sina första bryggeristudenter.
Med den stora tillväxten på den svenska bryggerimarknaden, och i och med explosionen av hantverksbryggerier under 2010-talet, har kompetensbehovet av utbildade bryggare också ökat. I både Nynäshamn och Kristianstad startade 2018 yrkeshögskolor utbildningar för att kunna tillgodose marknadens behov.
Utbildningen i Kristianstad lades ned 2023, men på Campus Nynäshamn pågår just nu ansökningsperioden och förberedelserna för att ta emot en ny omgång studenter med kursstart i januari 2025 – samtidigt som de nuvarande bryggeristudenterna närmar sig sin examen lagom till årsskiftet.
Mathias Brorson är idag utbildningsansvarig för den bryggeritekniska utbildningen på Campus Nynäshamn. Under pandemin var han själv en av studenterna som satt i skolbänken. Av naturliga skäl fick utbildningen under pandemin förändra upplägget från det traditionella sättet med intensivveckor på plats i Nynäshamn kombinerat med hemstudier, till att istället använda sig av digitala föreläsningar och självstudier i hemmet. En temporär omställning som Mathias menar har lett till en ny utveckling av utbildningen.
– Omställningen till digitala föreläsningar som var tvungen att göras under pandemin har vi nu tagit med oss de bästa delarna från och kombinerar idag med praktisk utbildning på plats. De digitala föreläsningarna möjliggör för oss att ha föreläsare med kunskap som vi annars hade haft väldigt svårt att ha tillgång till och det glädjer oss mycket att vi kan erbjuda våra studenter det, säger han.
Bland annat får de studerande i Nynäshamn idag vissa digitala gästföreläsningar med lärare från bryggmästarutbildningen VLB i Berlin. Men allt är inte bara föreläsningar framför en datorskärm – det bryggs öl också. Även på den fronten har skolan satsat på utveckling när man nu har slutat att använda sig av utrustning anpassad för hembryggning.
Istället har man köpt in ett nytt bryggverk som bättre överensstämmer med arbetsprocessen och tekniken hos bryggverken på kommersiella bryggerier. Något som Mathias Brorson menar framför allt gynnar de elever som aldrig bryggt öl innan de påbörjar utbildningen.
– En stor del av utbildningen består av LiA, lärande i arbete, vilket utförs genom att arbeta praktiskt på ett bryggeri. För oss är det viktigt att ge både våra elever och bryggerierna rätt förutsättningar för att praktikperioden ska bli så givande och bra som möjligt och då behövs mer än bara erfarenhet av hembryggning med automatiserade bryggverk i liten skala – här fyller vårt nya bryggverk en viktig roll i att skapa en bra och grundläggande praktisk förståelse för bryggning i större skala.
Praktikperiodernas upplägg har man också finslipat och de genomförs idag under tioveckorsperioder där veckorna är uppdelade i både studier och praktiskt arbete på ett bryggeri.
Varje måndag är det föreläsning, tisdag till torsdag är det arbete på bryggeri och sedan egenstudier på fredagar. Ett upplägg som Mathias Brorson säger är unikt för praktikperioder inom yrkeshögskoleutbildningar och har visat sig vara väldigt värdefullt för de studerande.
– Eftersom vi har tillfällen med föreläsningar varje vecka under praktikperioderna så blir det också naturligt att vi kontinuerligt pratar om upplevelser, erfarenheter och lärdomar som eleverna fått på sina arbetsplatser. På så vis kan alla lära sig av varandra och ta med sig ny kunskap till sin praktikplats varje vecka istället för att det går månader mellan de gemensamma samtalen.
De flesta av eleverna gör sina praktikperioder på mindre hantverksbryggerier runtom i landet. I många fall i arbetsmiljöer där arbetet kan vara väldigt fysiskt krävande men Mathias Brorson tycker inte att man ska bli avskräckt av att arbetet kan uppfattas som ansträngande. Han påpekar att långt ifrån alla som jobbar på ett bryggeri är anställda som just bryggare.
Utbildningen innehåller kurser i allt från ämnen som mikrobiologi och ekonomi till destillering och kvalitetsarbete.
Utsikterna för arbetstillfällen i branschen för de snart nyexaminerade studenterna menar Mathias Brorson är goda, trots en längre tid av ökade kostnader och påfrestningar för landets bryggerier.
Med gårdsförsäljning och differentierad alkoholskatt på horisonten är det många av landets hantverksbryggerier som ser ljusare på framtiden. Han menar också att bryggeribranschen har en ganska hög personalomsättning och att kompetent och utbildad personal alltid kommer behövas för att kunna bedriva framgångsrika och ekonomiskt vinstdrivande bryggerier.
En av de tidigare bryggeriteknikstuderande eleverna vid Campus Nynäshamn är Maria Gunnarsson som tog sin examen under våren 2023. Idag jobbar hon som bryggeri- och restaurangchef på Tegellådan. En restaurang belägen i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, där man även har ett eget bryggeri och taproom. Maria sökte till utbildningen av det enkla skälet att hon älskar öl.
– Jag har jobbat på restaurang länge och alltid tyckt att öl var det mest intressanta.
Jag kände att jag behövde lära mig något nytt. Mat och dryck är stora intressen för mig men öl har alltid varit lite mer spännande än allt annat, så att lära mig brygga öl och jobba i ett bryggeri kändes passande för mig, säger Maria Gunnarsson.
Hon berättar att hon innan studierna inte hade många vänner att dela ölintresset med, men att det förändrades helt och hållet i samband med pluggandet. Gemenskapen och den goda stämningen i ölbranschen är något som sticker ut och som hon säger sig verkligen uppskatta.
Att ölbranschen är tydligt mansdominerad är inget hon har några problem med, även om hon gärna ser att fler kvinnor tar steget in i branschen.
– Jag skulle säga att jag aldrig ångrat att jag valde den här branschen. Jag har jobbat med lite allt möjligt, men ölmänniskor ligger nog högst upp på listan av trevliga människor som jag träffat. Men visst, bara av att gå på en ölfestival ser man rätt tydligt att det är ett mansdominerat yrke. Jag har dock aldrig känt mig mindre i ölbranschen bara för att jag är kvinna. Så till alla kvinnor som funderar på att börja utbildningen eller söka något jobb i ölbranschen skulle jag helt enkelt vilja säga – gör det! avslutar Maria Gunnarsson.
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
