Bildspel
Flaskan från 1820 är välbevarad, men genom korken har det genom åren dunstat av mer än hälften av drycken.
Den Lorentska portern från 1820 finns bevarad på Göteborg Bryggerimuseum. Nu ska jästen från den flaskan användas i ny öl som kopplas till Göteborgs 400-årsjubileum.
Göteborg har en lång och rik bryggerihistoria och en central person är Abraham Robert Lorent. Han startade 1817 bryggeriet som tog fram Lorents Porter och det bryggeriet togs sedan över 1836 av David Carnegie efter att Lorent avlidit under ett besök i London.
En flaska av Lorents Porter från 1820 finns sparad i Göteborgs Bryggerimuseum och även om innehållet dunstat genom åren finns ungefär en tredjedel av ölen kvar i flaskan.
Det är från den ölen som det nu ska väckas liv i jästen och bryggas ny öl.
– Det fanns ingen renodlad jäst på den tiden, så vi kommer troligen att få fram flera olika jäststrängar, säger Nina Rothausen på muséet.
Experter på förtaget Jästbolaget har kopplats in för att väcka liv i jästen och det kan ta upp till två månader innan man vet om den är tillräckligt livskraftig för att brygga öl på. Mycket tyder dock på att det ska fungera.
– Då får vi välja en av jäststrängarna, eller kanske brygga flera olika öl. Eller så blandar vi jäststrängarna och brygger ett öl på samma sätt som man gjorde för 200 år sedan, säger Rothausen.
På sin tid hade Lorent tillstånd för att brygga porter och engelsk ale, och det är det man räknar med att brygga på Göteborgs Nya Bryggeri, som ligger i anslutning till muséet.
Den 200 år gamla jästen blir en del i Göteborgsbryggeriets ölserie 1621, där man uppmärksammar att Göteborg fyller 400 år under nästa år.
Förhoppningen är att brygga ölet med den gamla jästen senare i år.
I samband med att man tog ut lite öl ur flaskan för att få tillgång till jästen, kunde Nina Rothausen ta lite 200 år gammal öl på fingret och smaka. Det var mer en intressant än god upplevelse.
– Om jag ska vara snäll så smakade det ättiksspetsad madeira.
