Alla har vi väl ett favoritbryggeri. För André Milsen på Beernews är det bryggeriet The Bruery i Kalifornien. Här är hans kärleksförklaring.
Jag älskar kontraster och ölvärlden är full av dem. Jag mår som bäst när jag får sitta på Zumen i Stockholm och dricka tyska hantverksöl eller på plats hos Cantillon i Bryssel. Båda ställen serverar öl med låg alkohol vilket är raka motsatsen till de drycker jag älskar från mitt favoritbryggeri.
Jag tror det var kring 2005 att jag verkligen startade att få upp ögonen för Belgisk öl och det vände upp och ner på mina föreställningar om vad en öl kunne vara. Första gången jag blev introducerad för en Chimay Blå eller en Rochefort 10 blev en uppenbarelse för mig. Den enda öl jag hade testat innan som hade hög alkohol var den klassiska danska elefantölen som jag tyckte bara smakade jobbigt av stickig sprit.
Men, dessa belgiska öl hade en mjukhet och en komplexitet jag aldrig tidigare hade upplevt och detta blev starten på ett djupdyk i belgisk öl där jag testade i stort sett alla deras ölstilar och förälskade mig i deras blonde, tripple, quadruple, saison och inte minst lambic.
Om man skruvar klockan fram till 2010 ungefär så står jag i Ølbutikken i Köpenhamn och plockar på mig en blandning av belgisk och amerikansk öl. På denna tiden var det i stort sett bara belgisk lambic som kom på 75-or, all annan öl var på småflaskor och så hade man amerikanska bombers som kom på 65-or. Denna dagen hade de fått hem 3-4 öl från det som då var ett nytt bryggeri för mig, det var amerikansk och deras öl kom på 75-or. Alla ölen var på gott över 10% abv och jag tyckte det var något skruvat och häftigt över att de hade öl som låg mellan 10 och 20 procent på storflaskor.
Jag kommer inte ihåg vilken öl det var som togs med till kassan, bara att den var i belgisk stil och att den smakade gudomligt. På samma sätt som belgisk öl vände upp och ner på alla mina förväntningar till vad en öl kunde vara så gjorde jag nu samma resa med The Bruery.
Jag köpte på mig i stort sett allt jag fick tag på och i 2015 började jag byta öl med olika personer i USA och det mesta jag bytte till mig var olika fatlagrade öl som deras Black Tuesday, Grey Monday, White Chocolate, Chocolate Rain etc. Detta året gjorde jag ungefär 20 byten och fick hem cirka 200 flaskor. Och det är just deras fatlagrade öl som är mina absoluta favoriter från The Bruery och då speciellt de som är gjorda för deras Hoarders-medlemmar.
Detta är ofta extrema öl med mycket smak och en komplexitet jag inte hittar i någon annan fatlagrad öl förutom lambic. Jag har smakat öl från de flesta kända amerikanska bryggerier och jag tycker många gör snarlika öl men ingen gör öl som The Bruery. Det är något smått magiskt med att öppna en öl på runt 20% som är lagrad på tre olika bourbonfat och sitta och snutta på denna öl och uppleva det varma trycket från alkoholen, den mjuka munkänslan och alla lager med smaker från fat och adjuncts. Och, det var denna magin jag inte kunde få nog av och jag började drömma om en stor ölprovning med bara öl från Bruery.
2016 kom jag på den “briljanta” idén att istället för att fira min födelsedag så ville jag bjuda in till det som blev en årlig Bruery Bonanza där alla inbjudna tog med 3 olika flaskor med Bruery som vi delade på. Tillsammans med två kompisar smeds det planer och i augusti 2016 så samlades nio törstiga personer för att dricka 27 flaskor från The Bruery. Det blev en magisk provning där favoriterna var Black Tuesday Madeira, Grey Monday, Black Tuesday Port, Chocolate Rain. Vi drack även alla deras anniversary-öl från 2009-2016.
Året efter blev det 37 olika flaskor medans det 2018 blev 50 olika öl.
Men fast man hade testat mycket från The Bruery skulle det först bli november 2019 att jag fick besöka The Bruery för första gången. En helt galen dag arrangerat av Ronny och Mike där man fick en vip-dag på båda deras bryggerier i Placentia Kalifornien.
Och där får jag nog sätta punkt fast det finns så mycket mer att skriva om detta fantastiska bryggeri och deras öl. Att de gör spontanjäst öl, att de gör öl/vin hybrider, att de gör en helt galen serie med öl baserad på bakelser till att de gjorde en serie med smoothie-öl som innehöll kopiösa mängder frukt. Man behöver inte gilla alla deras öl och man behöver inte ens hålla med mig om att de gör världens bästa fatlagrade stouts, men att de är ett av världens mest kreativa bryggerier är det svårt att argumentera mot.
