I ett garage i Göteborg finns en enorm samling av fulla ölburkar och ölflaskor. Anders Söderberg har samlat länge, men nu får bilen inte längre plats i garaget.
20 000 flaskor och burkar, alla med innehållet kvar, har Anders Söderberg fått ihop genom eget samlande och köp av större partier. I hans dubbelgarage står det öl överallt, i lådor och kartonger, men framförallt i 74 utdragbara hyllor från golv till tak.
Samlingen innehåller öl från hela världen. Den största delen kommer ifrån en dansk samling på 14000 burkar som beernews.se har skrivit om tidigare. Det kräves tre resor med bil och släp samt en med lastbil för att få hem alltihop.
– Första gången sa de inget i tullen, men andra gången frågade de vad jag gjort i Danmark. Jag svarade att jag hade varit där och köpt en ölsamling. Då fick jag köra åt sidan och öppna släpet. Det var fullsmockat, men tullaren såg med en gång att det bara var olika öl och att de var numrerade. Så han bara tittade på mig och sa: ”Det här är fan seriöst!”, sen var det inga problem.
Men Danmarkssamlingen är inte den enda samlingen han köpt.
– Jag sprang på en stor samling nån gång 2009. Det var en lastbilschaffis som köpte öl vart han än åkte. När han dog köpte jag samlingen av hans änka, det var 3000 flaskor.
En annan gång var det en kille utanför Helsingborg som hade jobbat i länder som USA, Malaysia, Australien och Qatar och köpt hem öl. Den samlingen var på 2500 flaskor.
Men Anders intresse för öl och samlande går långt tillbaka i tiden. Som pojke samlade han burkar på 1970-talet.
– Det ledde till ett djupare intresse som har varat hela livet. Jag började med burkar och sen etiketter och annat. Till slut hade jag 1000 burkar och fyllde ett helt rum i föräldrahemmet, men dem gjorde jag mig av med när jag flyttade hemifrån. Sen halkade jag in på samlandet igen när Ebay och Tradera kom, då började jag köpa på mig framförallt tomma burkar.
I samband med att han fick tag på den danska samlingen fick han även tag på hyllorna, som är specialgjorda för effektiv lagring samtidigt som de lätt kan dras fram för att titta på ölen. Men det har varit mycket jobb ute i garaget för Anders. Hyllorna var för höga så han har fått kapa 15 centimeter och garaget har fräschats upp med ny färg. Mycket är klart, men många flaskor och burkar står fortfarande i kartonger. Och eftersom att det var bråttom med att hämta ölen från Danmark hann han inte sortera ordentligt, så nu står ölen visserligen landsvis, men Anders ska gå igenom dem och sortera dem efter bryggeri också.
– Jag kommer inte att få plats med allt i hyllorna, men jag räknar med att få upp 12 000 burkar och 3000 flaskor och sen 1000 flaskor till i skåp, säger Anders, som också berättar att möjligheterna till förvaring inne i huset av mer än dyrgriparna kräver förhandlingar med frun han inte tror sig kunna vinna.
Men bara halva tvåbilsgaraget används i dagsläget, kanske blir hela garaget ett museum till slut. För de 20000 öl han har i dag får gärna bli fler.
– Om jag springer på nån större samling så är jag givetvis intresserad, från början hade jag bara tänkt använda en fjärdedel, nu är det hälften, får se hur det blir på sikt om det ryker ännu mer.
Ölsamlingen innehåller öl av de flesta kategorier. Bland annat några Carnegie Porter från 1980-talet, som möjligen kan vara drickbara idag, även om de inte alltid förvarats under ideella förhållanden. Men det är inte de som är favoriterna.
– Guinness är ett favoritmärke. Det är gott och jag har samlat mycket på det. Jag har väldigt mycket andra reklamprylar, skyltar, tappkranar och annat från dem med. Sen är ju de engelska ölen roliga, med tjusiga motiv. Och de svenska, många av dem har jag druckit genom tiderna och att titta på dem och tänka tillbaka är väldigt roligt.
Framöver vill Anders även skapa ett Instagramkonto där han ska presentera all öl. Och för den som skulle vilja se samlingen i verkligheten så finns det hopp.
– De kan få komma hit, men de får ta med sig två flaskor eller burkar av en öl som jag inte har. En som jag kan dricka och en som jag kan lägga till i samlingen, säger han.
Samlingen är värd mer kulturellt och känsomässigt än ekonomiskt, i genomsnitt har bara Anders betalt ett par kronor per öl, men han är ändå rädd om den.
– Jag har larm och ser till att det aldrig blir minusgrader här inne, säger han, men medger att mot tidens tand är han maktlös.
– Jag räknar med att ett par burkar kommer att vittra sönder om året, det har redan hänt med en av burkarna. Flaskorna klarar sig mycket bättre.
Anders är bara 57 år, så han lär hinna med att samla på sig en hel del till men lite oroar han sig över vad som ska hända när tiden är kommen.
– Jag har bott i huset sedan 1986 och lär inte flytta på samlingen, så den blir väl kvar tills jag är färdig. Men mina två döttrar kommer väl att hata mig när jag dör och de får ta hand om den, men jag tycker att det är en kulturskatt som behöver bevaras för eftervärlden, säger Anders.
