Hej, hallå Elisabeth Knöppel, must- och ciderproducent på Rörumsro frukt och must, samt ordförande för branschorganisationen Svenska must- och ciderproducenter, och som just nu är i färd med att utveckla sin nya gård – Forse Cidergård.
Röromsros must är prisbelönt och grundaren Elisabeth Knöppel arbetar outtröttligt och branschöverskridande med frågor som gårdsförsäljning, differentierad alkoholskatt och utbildningar. När Beernews besöker henne på Forse gård är det en dimmig dag på Österlen och vi har väldigt fint sällskap av hunden Humlan. Det jobbas flitigt på gårdens byggnader och ute på odlingen. Totalt ska 10 hektar med cideräppelträd, förädlade i England och Frankrike, planteras.
Varför blev det just must och cider för dig?
– En vacker dag 2013 såg jag en liten fruktodling till salu. Ett hektar i Rörum på Österlen. Den köpte jag mer eller mindre på dagen – så förtjust jag blev. Innan dess hade jag jobbat på hotell och restaurang och senare med miljöfrågor på Lunds Universitet. Äppelodlingen var drömmen som blev sann.
Hur såg det ut då, 2013?
– Det fanns en aktör för de stora producenterna, Svenska Juiceföreningen som ville lägga beslag på begreppet “must”. Landets mindre producenter tog tag i saken och den ideella föreningen Svenska Musterier startade 2014. Nu är vi runt 70 företag som är medlemmar, och har blivit Svenska must- och ciderproducenter och vi växer över hela landet.
– Redan 2014 märktes ett tydligt behov av ett nätverk, marknadsföring och samarbete. Då tog Kristina Levinsson från Kiviks Musteri initiativ till bildandet av föreningen. Hon drog det stora lasset då premiummust av svenska äpplen var ett viktigt arv som det behövde värnas om i ett skede då det inte fanns så många småskaliga dryckesproducenter. Must–SM startades några år senare för att förbättra kvalitén och det har vi sett bra resultat av.
Men cidern då! Hur kom du dit?
– Jag var egentligen lite sent på det. Min nuvarande businesspartner Mikael Adolfsson var under 2020 på besök i Herefordshire i England, på en resa anordnad av Skånska Dryckesproducenter. Han övertalade mig om att cider var väldigt roligt, speciellt då man kunde sprida arbetet över hela året. Mustproduktion är helt galet i tre månader under hösten sedan är man klar. Cidern jobbar man med ganska jämnt under året.
– Jag läste på ordentligt och gick den enda utbildning som fanns då, hos Peter Mitchell på The Cider and Perry Academy i Storbritannien. Då hade jag redan trillat långt ner i kaninhålet. Nu lägger jag resten av mitt liv på cidern.
Du håller på att ersätta en stor del av dina odlingar till något helt nytt för Sverige. Varför det?
– De träd som vi har tagit bort hade nått slutet på sina produktiva år och var inte så användbara till must och cider. De på starkväxande stam har fått stå kvar eftersom de ger en utmärkt kvalitet på musten. Det är vanligt att man gräver upp gamla träd och ersätter dem med nya mer produktiva sorter som är förädlade så att de blir resistenta mot vanligt förekommande sjukdomar. De vi ersätter med är främst sorter vars äpplen är specifika för cidertillverkning, och som oftast har högre halter av socker, syra och tanniner. Just tanninerna ger mer färg, kropp och munkänsla till cidern. Allt vi planterar är på starkväxande stam.
– Vi vill gå åt vinhållet med vår produktion, där det är tänkt att den med fördel ska serveras till mat. Mikael [Adolfsson] är sommelier och har jobbat med vin och whisky i Skottland, samt tidigare varit produktchef på Kiviks musterier. Vi har testat olika fermenteringstekniker i tre år och möts i den sorts cider vi båda tycker om. Gärna torr cider med en aning restsötma för en bra balans.
Du har en stark vision gällande biodiversitet samt mötet med besökaren i och med den kommande gårdsförsäljningen, berätta!
– Visionen är att göra den cider vi vill göra och som speglar den här platsen. Det viktiga är inte maximal avkastning utan en hög kvalitet på musten. Allt är ekologiskt och vi vill ha träd med djupa rötter som inte behöver vare sig extra bevattning eller stora mängder gödsel. Vi eftersträvar en låg YAN [Yeast assimilable nitroge], som ger bästa resultat i cider. Forse gård är en plats med mycket vacker natur och stor biodiversitet och det är helt enkelt en ynnest att kunna berätta om det och att få dela platsen med besökarna.
–
Ps. Du prenumererar väl på Beernews nyhetsbrev? Då får du veckans alla nyheter i mejlkorgen varje måndag. Signa upp dig HÄR.
