Bildspel
Han har jobbat på Rodenbach sedan 1982 och har fortfarande passionen för öl kvar. Under onsdagen var Rudi Ghequire i Göteborg för att hålla i en uppskattad provning.
Ghequire är uppväxt på landet där han tidigt lärde sig mycket om produktion av mat och dryck. Han utbildade sig inom mat, men hamnade ganska snabbt inom ölvärlden. För 37 år sedan gjorde han sin första arbetsdag på bryggeriet i Roeselare i Belgien och sedan har han blivit kvar. Till att börja med var han ansvarig för alla inköp till bryggeriet.
– Mellan 1984 och 1996 bodde jag också på bryggeriet där jag hyrde en lägenhet. Varje gång det var något strul så ringde de mig och jag var på plats snabbt, berättar han.
1993 blev han produktionsansvarig för bryggeriet och efter att bryggeriet bytt ägare, först Palm och nu Bavaria, ändrades hans titel till plant manager.
– Men det är samma jobb nu som då. Jag är ansvarig för alla våra öl, säger han.
Via importören Tomp har Sverige fått ta del av en hel del av Rodenbachs öl den senaste tiden. Sverige har blivit en viktigt exportmarknad, även om USA är den största marknaden. Totalt bryggs det runt 6,5 miljoner liter öl på bryggeriet varje år.
– Jag jobbar mer med export och åker runt och berättar om bryggeriet och gör provningar för att utbilda. Exporten blir allt viktigare eftersom den belgiska ölmarknaden inte växer längre, säger han.
De syrliga ölen från Rodenbach älskas av många öldrickare världen över och processen i produktionen är komplicerad med bland annat fatlagringar på så kallade foeders. Men Rudi Ghequire tycker att det är det rätta sättet att skapa ölen.
– Drickbarhet är viktigt, men i dag ska öl många gånger göras så drickbar att den tappar sina smaker, säger han.
Även om han varit med länge på bryggeriet så är den tiden faktiskt bara en liten del av företagets historia. 1821 var det fyra bröder Rodenbach som tog över ett annat bryggeri och skapade det varumärke som ännu lever vidare.
200-årsjubileet närmar sig alltså och då ska det märkas på olika sätt att det är ett jubileum som få bryggerier kan genomföra.
Faktiskt är det så att Rodenbach också har en viktig del i den utveckling som skett med suröl i USA de senaste dryga 20 åren.
1995 bjöds Rudi Ghequire in till USA för att hålla en föreläsning om suröl, men det blev inte av. Året efter kom samma förfrågan och då ville han åka men sjukdom i familjen stoppade den resan. I stället skickade han Peter Bouckaert som han anställt några år tidigare. Bouckaert blev sedan kvar i USA och började ensurölssatsning hos bryggeriet New Belgium, som anses vara föregångare när det gäller suröl i landet.
För Rudi Ghequire känns det dock bra att ha blivit kvar i Belgien. Han bor inte längre på bryggeriet men kärleken till jobbet och varumärket syns tydligt när han med passion pratar om bryggeriets historia och de olika produkterna. Och det är klart, har man öl som Vintage, Alexander och Caractere Rouge att visa upp finns det anledning att vara stolt.
Alla de är öl med massor av smak trots att de inte är speciellt starka. Det har varit en viktig filosofi för bryggeriet och Ghequire genom åren.
– Vi brygger för att skapa smak, inte för att skapa alkohol. Vill man ha alkohol kan man lika gärna dricka vodka, säger han.
