När Henrik Carleson och Torbjörn Andersson såg bilden från Belgien skrek de rakt ut. Och det kan man ju förstå för på bilden stod deras namn på en foeder från Alvinne.
– Glenn Castelein på Alvinne skickade ett mess med bilden där han skrev ”jag kunde inte vänta längre”, säger Henrik Carleson.
– Det var inte mycket vi förstod då, vi trodde att han skämtade, fortsätter Torbjörn Andersson.
Men det var inget skämt. Alvinne hade tillägnat ett av sina öl till killarna: En eklagrad suröl med namnet Torbjörn & Henrik.
– Vi bara vrålade, det är ju helt galet! En sån här ära är så sällsynt, det är ytterst få gånger som det har hänt, som jag känner till och han har valt att göra det för oss. Det visar att han bryr sig om sina vänner, säger Torbjörn.
– Jag vet inte hur Glenn kom fram till att göra ölen, men vi har blivit väldigt goda vänner och han ser väl hur mycket vi dricker och pratar om hans öl, så nånstans där tog han väl beslutet att göra det – utan att tala om det för oss.
Men vad är det som är så speciellt med Alvinne då,
– De är fantastiska människor med ett stort hjärta och experimentlusta, de gör många goda öl. Det är mycket som talar för att det inte finns så mycket bättre bryggerier än Alvinne för min del, säger Torbjörn.
– De gör väldigt roliga öl och tar ut svängarna med väldigt gott resultat. Det blir aldrig mjäkigt, de tar i och försöker få till nåt roligt varje gång, fortsätter Henrik.
Än så länge har de bara druckit tidiga smakprov av brygden med deras namn och väntar nu på det färdiga ölet. En låda har de blivit lovade.
– Den kommer inom kort. De har precis flaskats och ska stå ett tag och få kolsyra, men sen antar jag att han skickar dem så att vi kan prova, säger Torbjörn.
– Sen hoppas jag att den svenska distributören tar hem den så att jag får dricka den på Pressklubben i Stockholm också, fortsätter han.
Vänskapen till Alvinne har de odlat i flera år. Först hittade Torbjörn bryggeriets öl och snart hade han dragit med sig Henrik också. Och på första belgokryssningen träffade de Glenn på Alvinne för första gången.
– Den kryssningen gav oss möjlighet gav oss möjlighet att åka ner till dem. De ville erbjuda oss det för att lära känna oss bättre, säger killarna.
Sagt och gjort, resan till Belgiska Moen blev av året därpå och det är inget som Henrik och Torbjörn ångrar.
– Det var en fantastisk resa, vi blev omhändertagna som finaste gäster. Då förstod man att sällskapet runt Alvinne är speciellt, säger Torbjörn och Henrik fyller på:
– Vi fick vara med på allting, en av de absolut roligaste grejor som jag varit med om. Vi fick vara med och brygga och följa med Glenn på festival i Holland för att hjälpa honom att hälla bärs.
De är båda medlemmar i Alvinnes Fellowship, en ölklubb, men ändå inte enligt Henrik:
– Du prenumererar inte på den utan satsar en insats från början för ett antal flaskor som alla levereras i början på nästa år. Sen får man följa under året vad som tas fram och komma med förslag om man vill. Känns lite som att ha en adventskalender hela året.
I FB-gruppen för Alvinnes Fellowship har de även hittat många nya bekantskaper med samma intresse för Alvinne.
– Det började som en mötesplats men har utvecklats till en djupare vänskap mellan medlemmarna. Så vi har fått väldigt många nya vänner på nätet, säger de.
