Är varumärkesskydd nödvändigt och kunskapen i ämnet för låg – eller är det något man vid behov borde kunna lösa i ett telefonsamtal? Frågan, som blivit högaktuell efter tvisten på Hönö, tycks dela landets hantverksbryggerier.
I hantverksölkretsar, såväl internationellt och nationellt, har det inte alltid varit så noga med att varumärkesskydda namnen på ölen man brygger och säljer. Hyfsat generiska ölnamn har snarare varit som låttitlar, där det inte har spelat så stor roll hur många låtar, eller öl, som heter exempelvis Black Diamond. En slags ”hantverksbryggarheder” har ofta rått, åtminstone enligt Nils Hultkrantz på Stigbergets bryggeri, som menar att det är legio att man kollar upp liknande namn för att undvika förväxlingsrisk och plagiat, samt att man tar kontakt med det andra bryggeriet för att verbalt lösa potentiella frågetecken.
Men alla är inte lika övertygade om att det är ett hållbart, eller ens önskvärt, sätt att arbeta.
Jesper Jonasson på Smögenbryggar’n, som är ett av de svenska hantverksbryggerier som ofta varumärkesskyddar sina produkter, menar att kunskapsnivån i branschen generellt är alldeles för dålig när det kommer till varumärkesskydd och immaterialrätt, men även marknadsföring.
Jesper Jonasson och Smögenbryggar’n har jobbat hårt med sin maritima profil, både när det kommer till vad ölen heter, den grafiska framställningen, men också vad den smaksätts med, såsom tång, musselskal och havssalt. För dem är det numera en självklarhet att skydda namnen de ger sina öl – när det behövs. Ett exempel är deras flaggskeppsöl – snIPA, en klassisk ipa på 6,2 volymprocent smaksatt med fingertång.
– Jag kommer från en bakgrund inom detaljhandeln och där är det självklart att man låser in sina varumärken så att de inte plagieras. Du vill inte att en potentiell kund ska välja någon annans produkt på grund av att namnet är det samma eller snarlikt. Dessutom exporterar vi en hel del öl, bland annat till Tyskland, så det gör det ännu viktigare att vara skyddad, säger Jesper Jonasson.
Jesper Jonasson tycker att det minsta ett bryggeri kan göra är att kolla upp, exempelvis på Rate Beer eller Untappd, att inget annat svenskt, eller geografiskt närliggande, bryggeri döpt en produkt till samma namn. I synnerhet om det rör sig om ett öl i samma stil, bör man välja ett annat namn, menar han. Precis som Nils Hultkrantz på Stigbergets tycker Jesper att det rör sig om en hantverksbryggarheder och att man ska ta ansvar genom att kontakta bryggeriet vars öl man vill ha samma namn som, innan man går vidare med lanseringen.
Men Jesper Jonasson poängterar att det också är enkelt att kolla i Svensk varumärkesdatabas om produktnamnet är skyddat. Något han menar att många bryggerier missar, antingen av okunskap, eller för att man ser hantverksölbranschen som mer ideell än många andra kommersiella verksamheter.
– I delar av ölbranschen känns det som att den rådande jargongen är lite att man är goa gubbar som dricker bärs, umgås och har roligt och att det inte ska spela så stor roll med rättigheter och förväxlingsrisk. Men har man ett kommersiellt bolag med människor på lönelistan, stora omkostnader och investeringar i varumärket, så som vi har, så hamnar frågan i ett helt annat ljus, säger Jesper Jonasson.
Bryggeriet Smögenbryggar’n fick själva, vad Jesper Jonasson beskriver som en väckarklocka, i frågan för några år sedan, innan de själva blev noga med varumärkesskydd.
– Vi höll på att gå på en nit, när vi skulle döpa ett öl. Direkt efter att vi hade gjort en ansökning fick vi ett tufft fysiskt brev från en advokatbyrå med krav och eventuellt skadeståndsanspråk. Det blev en väckarklocka. Efter det har vi arbetat in rutiner för allt vi gör inom området. Det gör att vi står starkare om en juridisk process skulle uppstå kring våra varumärken.
När det gäller er öl snIPA bryggde det numera nedlagda Göteborgsbryggeriet Fiskebäcksbryggeriet en sådan ipa innan er. Hur resonerade ni när ni döpte och varumärkesskyddade namnet?
– Ja, vi lanserade vår produkt på Systembolaget vintern 2020 med namnet SnIPA. Sista aktiva försäljningen av deras artikel kunde vi spåra till 2016-2017. Den fanns inte på marknaden, var inte registrerad och vi fick inte heller någon återkoppling från dem och upplevde att bryggeriet var inaktivt och nedlagt.
Fiskebäcksbryggeriets snIPA lanserades före er, men det finns eller har funnits ännu fler “snipor” på marknaden?
– Ja, det gjorde den. Vi gjorde produkten och vi gjorde efterforskning om namnet, eftersom det skulle lanseras på Systembolaget. Men Fiskebäcksbryggeriet återkom aldrig. Det finns två andra bryggerier som gjort Snipa i Sverige, i Västervik och i Skåne, men vi känner inte att de konkurrerar med oss i vårt närliggande geografiska område och på de systembolag där vi finns i sortimentet.
Nils Hultkrantz, en av grundarna av Stigbergets bryggeri, har en annan ingång i frågan om varumärkesskydd.
– Varumärkesskydd för namn på öl har vi inte brytt oss om. Sent omsider har vi dock insett att vi varit tvungna att skydda Stigbergets bolagsnamn utomlands – i EU och på några andra utländska marknader. I Sverige skyddas vårt namn ganska automatiskt i och med de lagar som finns, säger han.
Hur ser ni på om någon skulle göra en ipa med måstema?
– Vi äger inte måsen. Personligen tycker jag att copyright och immateriella rättigheter är fånigt. Om något annat svenskt bryggeri gör en Måsen-ipa kommer det att framstå som ett uppenbart plagiat.
Ni har skyddat bolagsnamnet Stigbergets utomlands, men hur skulle ni ställa er om ett annat Göteborgsbryggeri bryggde öl som exempelvis hette Stigbergslidens Dark Mild eller Stigbergstorgets Saison?
– Vi har ingen copyright på Stigbergstorget eller Stigbergsliden. Om någon vill göra det… ja, så länge det inte är ett uppenbart plagiat på någon av våra produkter eller vårt bolagsnamn. Skulle det röra sig om det skulle vi väl lyfta luren och fråga vad de höll på med.
Nils Hultkrantz menar att han kan förstå att mindre bryggerier som ännu inte skapat sig ett starkt varumärke vill skydda sina produkter, men att Stigbergets är i en position där man arbetat upp ett starkt varumärke.
– Ta till exempel vår Amazing Haze. Vi var tidiga med namnet. Hazy ipa var inte en grej när vi döpte ölet, men det blev det i samband med lanseringen. Vår Amazing Haze blev ett välkänt öl, ansett som ett av de 50 bästa i stilen på RateBeer. Inget annat svenskt bryggeri har döpt någon ipa till det, trots att det är ett rätt generiskt namn. Så man kan väl säga att Amazing Haze blev skyddat av hantverksbryggarhedern.
Fotnot:
Från PRV.se
”Ett varumärke är ett kännetecken för en produkt eller tjänst. Med ett varumärkesskydd får du ensamrätt på att använda varumärket för utvalda varor och tjänster. Ett varumärke kan till exempel bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, personnamn, slogans, hologram eller ljud. Det kan också vara en specifik utformning av själva produkten eller dess förpackning. En varumärkesregistrering gäller i tio år och du kan förnya registreringen hur många gånger som helst.”
Alla varumärkesansökningar måste specificera de varor som varumärket täcker. I klass 32 återfinns alkoholfria drycker, koncentrat eller preparat för framställning av drycker – och öl.
Läs också:
• Domen i ö(l)tvisten: Betala 250 000 kronor
