EU:s förpackningsmål hot mot bryggerier

Åbros returglastvätt används fortfarande.

I april 2024 antog Europaparlamentet regler som är tänkta att göra förpackningar hållbarare och minska förpackningsavfallet i EU. Något som den svenska bryggeribranschen befarar skulle medföra stora investeringar för bryggerier, logistikbolag och i handeln – helt i onödan. 

För bryggeribranschen innebär det så kallade reuse-kravet, i EU:s The Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR), att minst tio procent av den volym av öl, läsk, cider och vatten som produceras och som säljs i en konsumentförpackning måste levereras i en återfyllningsbar förpackning.

För dryckesförpackningar (mjölk, vin och aromatiserat vin omfattas inte) och för transport-, försäljnings- och gruppförpackningar ska återanvändningsmålet uppnås senast 2030, enligt Europaparlamentets direktiv. Det finns dock möjlighet för EU-länderna att beviljsa ett femårigt undantag från de här kraven. Exakt hur det ska gå tillväga är inte känt.

Den nya förordningen antogs den 16 december förra året och undertecknades av Europaparlamentet och rådet tre dagar senare.

I Sverige, som har ett välutvecklat pant-, returglas- och återvinningssystem, har beskedet mottagits med oro av bryggeri- och dryckestillverkarnäringen. Många anser att kostnaden skulle bli skyhög och miljöeffekten nära på noll, åtminstone i Sverige.

– Under 2024 släppte Sveriges Bryggerier en uppdaterad livscykelanalys av branschens dryckesförpackningar som visar på minskat klimatavtryck för så gott som alla förpackningsslag. Rapporten är ett viktigt verktyg i den fortsatta kampen att få till ett undantag för svenska bryggerier i den nya, tuffa EU-lagstiftningen, PPWR, med höga krav på reuse, det vill säga återfyllnadsglas och därmed stora kostnader för såväl små som stora bryggerier framåt – till ingen klimatnytta, säger Anna-Karin Fondberg, vd på organisationen Sveriges Bryggerier. 

EU:s ambition att minst 40 procent av konsumentförpackningarna för drycker så småningom ska vara i reuse-förpackningar kan innebära en återgång mot det svenska pantsystem för 33- och 50-centiliters returglasflaskor som under 2010-talet till stor del ersattes av PET-flaskor.

– Det är en stor utmaning både för industrin och handeln att växla upp reuse-lösningar från två procent idag till tio procent år 2030. Det skulle innebära enorma investeringar i bryggerier, logistik och i handeln. Dessutom måste vi få konsumenten med oss, för någon måste ju vilja kånka hem dessa backar. Så länge det är tio procent  av den totala marknaden i handeln som kräver återfyllningsbara förpackningar, så kanske det inte påverkar bryggerimarknaden i sin helhet. Alla behöver ju inte leverera, säger Erika Danckwardt-Lillieström på Sveriges Bryggerier.

Om kravet på 40 procent återanvändningsbara förpackningar träder i kraft ser Sveriges Bryggerier en risk för att mindre bryggerier hotas, såvida de inte har möjlighet att investera i nya tappningssystem som möjliggör för reuse-förpackningarna. Ett sådant exempel skulle till exempel kunna vara stålfat. 


Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR