Nästa år har Sveriges Bryggmästareförening varit aktiv i 110 år. Föreningens fokus har förändrats genom åren, men huvudsyftet – att förena landets bryggmästare, genom bland annat föredrag och vidareutbildningar – kvarstår enligt föreningens nye ordförande Richard Bengtsson.
Sveriges Bryggmästareförening grundades 1915 och är således en minst sagt anrik sammanslutning. Den svenska bryggerinäringen har gått igenom många faser och har varit med om en rejäl bergochdalbanetur under de åren. Exempelvis har branschen gått från bara en handfull aktiva bryggerier under delar av 1980-talet, till att det nu finns över 400 ölbryggerier i landet.
Tidigare i år tillträdde Spendrups chefbryggmästare Richard Bengtsson som styrelseordförande i föreningen. Det efter att ha flyttat tillbaka till Sverige från Tyskland 2006, efter att först ha utbildat sig till diplomerad braumeister på TU Berlin VLB sent 1990-tal, och sedan stannat kvar i landet i ett tiotal år för att arbeta som bryggmästare. Därefter har Richard Bengtsson suttit i bryggmästareföreningens styrelse i två omgångar: 2007–2013 och 2022 som vice ordförande fram till årsmötet 2024.
– För mig så är det primära med bryggmästareföreningen att den ska vara ett nätverk för just bryggmästare på bryggerier stort som litet. Att främja kunskapsdelning och att hjälpa varandra med problem. Så det jag vill fortsätta driva är just det med att främja nätverkande mellan Sveriges bryggmästare, säger Richard Bengtsson om vad han vill prioritera som nytillträdd ordförande.
En annan fråga som Richard Bengtsson har fokus på är att bevara och främja utbildning inom bryggeri för bryggmästare, men även bryggeriteknisk utbildning i stort. Här menar han att bryggmästareföreningen har ett stort ansvar tillsammans med andra intresseorganisationer i Sverige.
För att bli medlem i Sveriges Bryggmästareförening ska man ha ett skandinaviskt bryggmästardiplom, eller vara anställd inom bryggeriindustrin eller dess organisationer med en likvärdig utbildning. Man kan också ansöka om man varit anställd i ledande teknisk befattning inom bryggeriindustrin eller dess organisationer i minst tre år.
Stämmer det att kriterierna har blivit mindre svåruppnåeliga på senare år? Till exempel att man inte längre behöver vara bryggmästarutbildad i Tyskland?
– Vi har haft samma antagningskrav sedan 1970-talet, så de sista 20 årens fantastiska utveckling inom svensk bryggeriindustri spelar i det här fallet inte så stor roll. Antingen behöver man vara utbildad bryggmästare och verksam i Sverige, eller ha varit anställd inom svensk bryggeriindustri i ledande teknisk befattning i minst tre år. Det är styrelsen som avgör om man uppfyller kraven eller ej.
Idag har föreningen 96 medlemmar. De senaste 20 åren har medlemsantalet legat omkring 100 medlemmar. Just nu väntar sex personer på inträde.
– Det kommer att ske vid nästa årsmöte om medlemmarna godkänner dem. Vi vill naturligtvis bevara föreningen över tid och därför är rekrytering av nya medlemmar en förutsättning. Vi bejakar nya medlemmar som uppfyller våra kriterier, säger Richard Bengtsson.
En bryggare just nyligen har blivit antagen som medlem i Sveriges Bryggmästareförening är Patrik Hellström på Bryggverket i Umeå.
– En stor del av föreningens mål är ju främja kollegiala förhållanden, verka för att medlemmarna får utbildning inom branschen, anordna möten med föredrag, diskussioner och studiebesök och samverka med Skandinaviska Bryggarhögskolan och andra bryggmästareföreningar. Det är det jag tycker är viktigt, jag älskar ju att lära mig nya saker och det är därför jag ansökte om att bli invald, säger han.
Patrik Hellström saknar en formell bryggarutbildning. Han började, som en stor andel av dagens bryggare i Sverige, med att brygga hemma. Det var 2012. 2014 startade han Bryggverket.
– Jag har lärt mig genom att fråga andra och läsa mycket böcker och lyssna på poddar och så vidare. Jag blev invald i Sveriges Bryggmästareföreingen eftersom jag haft tekniskt ledande befattning på Bryggverket sen 2016 och är ansvarig för allt bryggrelaterat. Från nya produkter till att brygga och paketera de färdiga produkterna, säger Patrik Hellström.
Styrelsen för Sveriges Bryggmästareförening sammanträder cirka tio gånger om året och har två större medlemsmöten per år.
– Vi träffas på ett höstmöte i september eller oktober där vi har föreläsningar, oftast om årets maltskörd, och andra intressanta branschteman, men fokus ligger också på social samvaro och intressanta diskussioner. Årsmötet hålls på våren i april–maj. Då besöker vi bryggerier eller andra utflyktsmål, och förkovrar oss i föreläsningar från inbjudna talare. Och så har vi naturligtvis årsmötesförhandlingar och en årsmötesmiddag, berättar Richard Bengtsson.
Vad skulle du säga är de viktigaste sakerna som föreningen har bidraget med sedan grundandet?
– Föreningens betydelse har ju förändrats över tid och så även vad som stått i fokus. Från början var föreningen väldigt engagerade i änkepensionsförsäkringen, att säkerställa familjens levnad efter att bryggmästaren gått bort. Så är det naturligtvis inte idag. Men grundsyftet att ta hand om varandra och förena svenska bryggmästare är det viktigaste vi gjort och även det viktigaste i framtiden.
Vad ser du som ordförande i bryggmästareföreningen som den största utmaningen för svenska bryggerier, stora som små, under 2025?
– Oj, det finns många utmaningar framöver oavsett om man är stor eller liten men det viktigaste är att förenas kring kärleken till gott öl och att värna om svensk bryggeriindustri, avslutar Richard Bengtsson.
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
