Gårdsförsäljningsreformen innebär möjligheter, utmaningar och frågetecken för hantverksproducenter av öl, cider, vin och sprit – samtidigt som vissa helt stängs ute. Vi har pratat med några bryggare och cidermakare om deras förberedelser.
Efter många års diskussioner och politiska strider ser gårdsförsäljning av alkohol ut att bli verklighet i Sverige från den 1 juni 2025. Lagen, som just nu behandlas i riksdagen, innebär att småskaliga producenter av vin, cider, öl och andra alkoholdrycker kan få sälja sina drycker direkt till besökare – men med tydliga begränsningar. Bland annat gäller ett tak på 400 000 liter per år för ölbryggerier och ett krav på att försäljningen ska ske i samband med en ”kunskapshöjande aktivitet”. Det gör att flera aktörer får se på från sidan medan andra gör sig redo.
Nynäshamns Ångbryggeri och flera andra större hantverksbryggerier, som Oppigårds och Poppels kommer helt exkluderas från möjligheten att sälja från sitt bryggeri.
– Vi brygger nästan dubbla volymen mot vad som är godkänt så vi får liksom inte vara med och prova detta, så vi får vänta och se hur det går för dem som får vara med. Kanske kan volymtaket höjas efter prövotiden? säger Marcus Wärme på Nynäshamns Ångbryggeri.
Petter Lindholm på Brygghuset Finn är osäker på om bryggeriets totala produktion överstiger volymkravet, det beror lite på hur myndigheterna räknar, men han är inne på samma linje:
– Vi får ha respekt för att det krävdes vissa kompromisser för att det här skulle bli verklighet överhuvudtaget. I takt med att Sveriges alkoholpolitik växer upp och blir lite mer mogen, så kan vi ju alltid hoppas på lättnader framöver, säger han.
Bland många av de mindre producenterna ses gårdsförsäljningen som en chans att utveckla verksamheten. Drottningholms Bryggeri är ett relativt nystartat mikrobryggeri som drivs av Magnus Giese. Han tror att de nya reglerna kan öppna upp för nya möjligheter.
– Vi har dels öppnat en dialog med kommunen för att vara i fas med tillstånd och riktlinjer inför 1 juni, och dels skissar vi på vad vi skulle vilja erbjuda besökare. Vi utforskar också möjligheter till andra lokaler i närområdet, en central fråga för hur vi kan utvecklas framåt, säger Magnus Giese.
Bryggeriet är inhyst i en av de gamla fastigheterna på Drottningholmsmalmen intill det kungliga slottet, en av Sveriges mest populära turistdestinationer. Även om Magnus i grunden är positiv till gårdsförsäljningen, betonar han vikten av att reglerna blir tydliga.
– Jag hoppas att riktlinjerna för tillämpning av lagen utformas på ett enkelt, tydligt och frikostigt sätt så att det kan gynna mindre producenter på riktigt.
Patrik Svensk, delägare i Munklägrets Microbrasserie och Pomologik.
Makarna Patrik och Karolina Svensk är med och driver ett dryckesföretag i Åker Styckebruk, där de bland annat producerar cider under namnet Pomologik och ekfatslagrad öl under namnet Munklägret. De är positiva till att alkoholpolitiken nu moderniseras i stort, med bättre förutsättningar för småskaliga producenter, men samtidigt tror de inte att gårdsförsäljningen kommer att göra någon skillnad för den egna verksamheten.
– Gårdsförsäljning kommer med all säkerhet att skapa nya besöksmål som lockar gäster, sätter fler i arbete och genererar nya skatteintäkter. Men för vår egen verksamhet så är jag högst tveksam till att vi kommer se någon effekt. Vi verkar i en gammal bruksort med 3 000 invånare och säljer väldigt nischade produkter. Det vore dumdristigt att tro att våra förutsättningarna helt kommer att förändras nu i juni, säger Patrik Svensk.
Bryggerivisning på Beerbliotek.
Kraven på att försäljningen ska ske i samband med en kunskapshöjande aktivitet ses av många som en onödig byråkratisk detalj. Det är heller inte helt klart vad kravet faktiskt innebär i form av exempelvis provningar, föreläsningar eller visningar. Hos Beerbliotek i Göteborg vill man gärna börja bedriva gårdsförsäljning i juni, men de inväntar mer information från kommunen innan de slår fast hur de ska göra.
– Vi är skeptiska till hur reglerna kommer att tolkas och genomföras. Vi genomför redan många events och jobbar ständigt för att leverera en intressant upplevelse, men det är omöjligt att mäta om ett besök är kunskapshöjande. Eftersom sakkunskapen och engagemanget hos beslutsfattarna är högst skiftande, så kommer det ske olika tolkningar i de olika kommunerna, vilket strider mot likabehandlingsprincipen, säger Richard Bull på Beerbliotek.
Smögenbryggarns taproom.
Smögenbryggarn är beläget på västkusten. Det som sticker ut med bryggeriet är den tydliga kopplingen till havet och närområdet. De använder bland annat havssalt, tång och musselskal i sina öl och driver ett taproom vid kajkanten i Smögen. Alltså ett guldläge för extraförsäljning av lokalproducerad öl på en plats som årligen lockar omkring 500 000 besökare – ändå avvaktar bryggeriet med att ta ett skarpt beslut kring gårdsförsäljning.
– Det känns för osäkert än kring reglerna och vilka kostnader som tillkommer för tillstånd, eventuell tillsynsavgift med mera. Vi kommer eventuellt att erbjuda gårdsförsäljning i samband med större visningar, förutsatt att avgifter och villkor blir rimliga, säger Jesper Jonasson på Smögenbryggarn.
Glömda Äpplen är en ekonomisk förening utanför Göteborg, som tillverkar cider och must av äpplen i liten skala. Deras affärsidé är att ta emot frukt som annars skulle ha slängts, främst från privatpersoners trädgårdar och de har redan börjat att anpassa sin verksamhet på Garveriet i Floda för att börja ta emot besökare.
Fredrik Andersson på Glömda Äpplen.
– Målet är att ha öppet i sommar och skapa en yta för guidning och provsmakning. Men våra lokaler är trånga, så vi tänker använda en 70-tals-husvagn där besökare kan sitta mitt i produktionen och ta del av kunskapshöjande aktiviteter, säger Fredrik Andersson.
Han ser både för- och nackdelar med utbildningskravet.
– Cidergemenskapen i Sverige är rörande överens om att vi behöver utbilda svenskar om hantverkscider, alltså den cider som inte är läsk. Så det är ju jättebra ur den synpunkten och det är också bra att visa att gårdsförsäljning inte handlar om att skapa nya vägar till köp för folk som bara vill få tag i alkohol. Men det känns överdrivet att ha utbildning som krav, säger Fredrik Andersson.
Karl Sjöström och Mikael Nypelius Standley på Fruktstereo.
Andra ser en provning eller rundtur som en självklar del av upplevelsen. Mikael Nypelius Standley driver företagen Fruktstereo och Vinstereo tillsammans med Karl Sjöström. Båda hade jobbat i krogbranschen och som sommelierer i många år, men sedan 2016 är de producenter av bland annat cider och fruktviner.
– Vi kommer att ändra om vår lokal och ansöker samtidigt om ett alkoholtillstånd, för att på så sätt också kunna kombinera våra erfarenheter av restaurang med gårdsförsäljningen. Det är just för små producenter som oss som det här kommer göra den största skillnaden så det tänker vi ta vara på så gott vi kan, säger Mikael Nypelius Standley.
För producenter utan tidigare erfarenhet av besöksverksamhet eller att driva servering innebär reformen en stor omställning. Beer Barons är ett nanobryggeri som brygger hos PKLK Bryggeri och Unibärsum i Skarpnäck. De tre bryggerierna delar på ett gemensamt bryggverk på 500 liter. I julas öppnade de för första gången upp dörrarna för allmänheten och sålde julmust och läsk på bryggeriet. På sikt är målet att etablera en bar inne på bryggeriet i Skarpnäck.
Beer Barons, PKLK och Unibärsum planerar att ha premiär för sin gårdsförsäljning söndag den 1 juni.
– Vi förbereder oss genom att starta ett gemensamt dotterbolag, för att förenkla en del pappersarbete och bygga ett gemensamt taproom. Ekonomiskt kommer nog gårdsförsäljningen påverka väldigt lite, men det kan fungera som marknadsföring för våra öl och eventuella kommande pubkvällar, säger Karl-Linus Börjesson på Beer Barons.
Kommunernas förberedelser inför den nya lagen dröjer tills den slutgiltiga lagtexten är fastställd. Under tiden har Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att ta fram riktlinjer, ett nytt kunskapsprov samt vägledning som ska hjälpa kommuner och polismyndigheten att sköta tillsynen av gårdsförsäljningen.
VILLKOR FÖR GÅRDSFÖRSÄLJNING
- Försäljning får endast ske vid tillverknings- eller odlingsplatsen.
- Kunden måste delta i ett avgiftsbelagt studiebesök eller liknande aktivitet.
- Maxgränser per köptillfälle: 0,7 liter sprit, 3 liter alkoholdrycker under 10% och 3 liter alkoholdrycker över 10%.
- Försäljning får endast ske mellan klockan 10 och 20, men alla dagar i veckan.
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
