Göteborgs stad säger i princip ja till förslaget om gårdsförsäljning, eller som man hellre vill kalla det: detaljhandelsförsäljning för vissa tillverkare.
Den 10 juni är sista dagen för de 144 remissinstanserna att komma in med sina svar om betänkandet från utredningen om gårdsförsäljning och i dagsläget finns 25 listade svar på regeringens hemsida.
Ett av dem är från miljöförvaltningen på Göteborgs stad, som alltså tillstyrker förslaget, om än med villkor:
”… givet att regeringen kommer fram till att gårdsförsäljning inte riskerar detaljhandelsmonopolet och därmed lämnar ett sådant förslag till riksdagen.”, skriver miljöförvaltningen i sitt svar.
Men det finns fler invändningar och det första man vänder sig mot är själva uttrycket gårdsförsäljning.
”Den föreslagna försäljningen bör inte benämnas gårdsförsäljning, utan något som faktiskt motsvarar vad som föreslås, till exempel ’detaljhandelsförsäljning för vissa tillverkare’”, skriver miljöförvaltningen.
Sen påpekar man att det blir problem om en producent som har gårdsförsäljningstillstånd även ska få erbjuda provsmakning av alkoholdrycker med samma tillstånd. Miljöförvaltningen menar att det blir en diskrepans i lagstiftningen, att det kommer att ställas högre krav på dem som endast har provsmakningstillstånd än dem som har provsmakning med ett gårdsförsäljningstillstånd.
Skillnaden skulle då vara att provsmakningstillståndet kräver att egna råvaror används, i bryggerifallet nämns egenodlad jäst som exempel. I utredningen är i stället kravet för att få ha gårdsförsäljning, och därmed provsmakning, att den karaktärsgivande delen, det vill säga jäsningen i det här fallet, sker på bryggeriet.
Man efterlyser därför en konsekventare lagstiftning vad gäller detta och kommer då även in på att man vill se konsekvens även i andra delar av lagstiftningen. Mer specifikt handlar det då om mängdbegränsningarna för provsmakningstillstånd, något som tillståndsenheten i Göteborg varit i hetluften om tidigare när man ville införa komplicerade regler för hur mycket öl det fick vara i glasen vid provsmakning.
”Idag är detta en fråga som helt lämnats över till kommunerna med resultatet att det hanteras mycket olika över landet. Vissa kommuner har fattat beslut om mängdbegränsningar emedan det i andra kommuner saknas helt.”, skriver miljöförvaltningen.
Därutöver efterlyser förvaltningen även mer tydlighet för kommunernas roll vad gäller volymbegränsningarna i produktion vid gårdsförsäljning, det vill säga den maxgräns på 500000 liter öl i årsproduktion som föreslås.
”Förvaltningen efterfrågar instruktioner hur kommunen ska kontrollera en tillverkares volymmässiga tillverkning vid tillståndsprövningen samt om det ska ske en kontinuerlig kontroll av volymerna efter det att ett tillstånd beviljats. Förvaltningen önskar även ett förtydligande av regeringen om en ’överproduktion’ av alkoholdrycker är en sådan grund som utgör att återkallande av tillståndet …”
Tidigare har även Uppsala kommun sagt ja till förslaget, medan en annan kommun är negativ, Älvkarleby. Där har man även åsikter om den egna lämpligheten som kontrollorgan för såväl gårdsförsäljning som redan befintliga provsmakningstillstånd.
”Sammanfattningsvis anser nämnden att lagförslaget inte är förenligt med den svenska alkoholpolitiken. Om förslaget ändå skulle gå igenom anser vi att det inte är lämpligt att kommunen är tillstånds- och tillsynsmyndighet för gårdsförsäljning. Det bör i stället ligga på en nationell myndighet för att möjliggöra att det görs lika bedömningar inom landet. Om detta skulle bli aktuellt bör även tillståndsgivning och tillsyn av nuvarande provsmakningstillstånd överföras till dit så att dessa hanteras av samma myndighet.”, skriver de i sitt yttrande.
