Stockholm Beer & Whisky firar 30 år i år. Och en som var med ända från början är förstås Marianne Wallberg som startade festivalen 1992.
Vindrickaren Marianne Wallberg lyckades med det omöjliga när hon startade Stockholm Beer & Whisky. Ingen trodde att det skulle gå, men hon pratade med ölgurun Michael Jackson och läste lagar och 1992 blev det omöjliga möjligt. Här är Mariannes egen bild av vad som hände.
– Det var i januari 1992, jag hade precis avslutat ett konsultuppdrag för Berns Salonger och fått ett nytt konsultuppdrag för nyöppnade NackaStrandsMässan. Mitt uppdrag var att sätta fart på mässverksamheten. På den tiden delade jag kontor med ett gäng IT-grabbar. En fredag åt vi tillsammans en sen lunch på Berns Salonger och jag berättade om mitt nya uppdrag och att jag skulle flytta mitt kontor ut till mässan. Grabbarna bestämde sig för att inte gå tillbaka till kontoret, att i stället beställa öl till maten, det var ju trots allt fredag. Jag som inte drack öl (jag var en vit vins-sippare på den tiden) tyckte det var för tidigt för ett glas vin. ”Äh, var som folk Marianne sa grabbarna, ta en öl vetja”. Jag frågade servitrisen vad de hade för olika sorts öl. ”Spendrups” svarade hon. ”Jaha, men det ser ut som om det är fyra olika sorters öl”, sa jag, ”vad är det för skillnad och vilken öl passar till min mat?” ”Ingen aning”, svarade servitrisen. Jag frågade grabbarna vad de beställt och de svarade ”stor stark”. Det var märkligt sa jag, beställde ni ”stor mat” också då? Jag kunde inte förstå att man struntade i vilken sorts öl man drack till maten, jag tänkte ju vin.
– Diskussionerna kom igång runt bordet och en av killarna berättade att han hade en affisch hemma med massor av olika öltyper från olika länder. När jag fått den några dagar senare och frågat runt lite om intresset bland kompisar började jag tänka att en ölfestival skulle ju vara kul att arrangera och helt perfekt på vackra NackaStrandsMässan. En ölfestival med fokus på kunskap och om öl och mat, det ville jag göra. Jag ringde till de åtta bryggerier som fanns i Sverige då och frågade om de skulle vilja vara med som utställare, jag ringde även till de cirka åtta agenter som fanns och frågade om de skulle vilja vara med på en ölfestival om jag ordnade en sådan. ”Absolut”, svarade alla. ”Men det grejar du aldrig, för det är helt omöjligt”, fortsatte de eftersom bryggerier och agenter inte fick bjuda allmänhet och inte heller sälja till allmänhet enligt gällande alkohollag.
– Där hade det kunnat bli stopp, men eftersom jag alltid triggats igång av det omöjliga, så fick jag den ”morot” jag behövde. Jag brukar alltid säga att ”det omöjliga bara tar lite längre tid”. Nämnas bör att jag även tog kontakt med Michael Jackson the Beer Hunter i London, jag fick hans kontaktuppgifter av Hans Nordlöv som var Pripps ”öldoktor”. Michael tyckte att en ölfestival i Stockholm var en helt lysande idé, men han tyckte att jag skulle lära mig lite om öl först, så han skickade sina böcker till mig. Sedan blev Michel en god vän och mentor ända fram till sin död.
– Jag läste på om alkohollagen, sedan gjorde jag ett gediget genomarbetat förslag till Jan-Olof Tidbeck på Länsstyrelsen, som var den som hade hand om serveringstillstånd på den tiden. Mitt förslag gick ut på att alla som redan hade ett upplagstillstånd, tillverkningstillstånd, eller ett permanent serveringstillstånd och redan blivit utsatta för gedigen ”handel och vandel prövning” hos alla myndigheter, skulle få ansöka om tillfälliga serveringstillstånd på ölfestivalen. Vi på mässan skulle ansvara för en så kallad ”gemensam serveringsyta”, där vi hade god tillgång till lagad mat, god tillgång till vakter, väl avspärrat område och så vidare. Vi skulle ta in de bästa ölexperterna som hade ölskolor och öl & mat-skolor för att höja statusen och kunskapen om öl och om vilken öl som passar till vilket tillfälle, för att få folk att hitta sin egna smak och för att få bort begreppet ”en stor stark”.
– Till min stora glädje tyckte Jan-Olof Tidbeck att det var en lysande idé. Men det finns ingen blankett för detta, enligt Jan-Olof. ”Gör en då”, sade jag. Och det gjorde han faktiskt och vi kunde sätta igång med att allt arbete inför den allra första ölfestivalen, Stockholm Beer Festival. Sen den 1 januari 1995 gick tillståndsförfarande över till sveriges kommuner. Tyvärr lade de tillståndsförfarandet på sociala nämnden, som ju har mycket negativa erfarenheter av alkoholens baksidor. Hur det gick är en historia för sig. Men utan Erik Langby som var kommunstyrelsen ordförande hade vi aldrig kunna fortsätta med Stockholm Beer & Whisky Festival.
Andra tider när det bryggerierna inte var så många i Sverige. Från mässtidningen 1992.
Hur var första mässan?
– Nervöst så klart! Jättenervöst! Skulle någon komma? Skulle de hitta till Nacka Strand? Jag var livrädd för att ingen skulle tycka att en ölfestival var en bra idé. Men, det blev en klar succé! Fyrdubbla led med människor vällde in genom tunneln till Nacka Strand, köerna ringlade runt hela mässan och runt området. Helt chockade fick vi ta ut trubadurer till köerna, servera kaffe till frusna människor, vi tog ut våra ölexperter till köerna som berättade anekdoter om öl och berättade om olika öltyper med mera.
– Vi fick in drygt 18 000 kunskapstörstiga besökare under fyra dagar. Vi fick hyra in bussar för att köra de som inte kom in tillbaka till stan. Vilken succé! Eller som Aftonbladets Göran Winbergh skrev: ”De kom, gåendes, cyklandes, åkandes buss…fan vet hur, men de kom”. Vi var helt tagna på sängen, men så nöjda och glada vi var. Vi lärde oss då att förköpsbiljetter var en bra idé.
Vilka var inblandade förutom du?
– Jag var ju anlitad som konsult av Arcona som var det företag som ägde hela mässan och hela Nacka Strand. Under förberedelserna för Stockholm Beer Festival, sålde Arcona mässan och hela Nacka Strand till AP-Fonden. AP-fonden fick inte bedriva mässverksamhet, så de övriga mässkoncepten jag hade startat fick läggas i malpåse. Som tur var kunde vi genomföra Stockholm Beer Festival eftersom det helt enkelt var för sent att ställa in. Mässan jobbade med en reklambyrå som hette Tyfon, de hade en underleverantör för byggnation som hette Hennix, Gunnar Evald fixade ljusättning, de jobbade jag ihop med. Åsa Criborn som skulle vara projektledare för mässan Konst för Alla som vi fick ställa in, blev min assistent. Robert Kjessel som var en god vän gjorde vår första mässtidning i SvD. Anders Thool (som startade Norra Brunn) var vår eminente Ölskolelärare. Olle Mossberg och Anders Rydmark basade för Öl & Mat-skolan. Misse Ljungström som var chefredaktör för tidningen Aperitif och dessutom vår första riktiga ölskribent var med. Sedan många fler så klart, vakter och extra personal.
– Jan-Erik ”Janko” Svensson kom in 1994 och varit en viktig del sedan dess som ölskolelärare och huvuddomare för våra internationella tävlingar. Heléne Reuterwall Thideman var utställare hos mig de första fem åren med Samuel Adams, Duvel, Chimay, Liefmans och många fler. När hon efter fem år sålde sin del i företaget började hon jobba med mig. I tio år jobbade vi tillsammans med Stockholm Beer & Whisky Festival, och även med Göteborg Beer & Whisky Festival 1996 och 1997, Heléne var utställare 1996. Vi startade även Öresund Beer & Whisky Festival år 2001. Efter tio år började Heléne som PR & Kommunikationsansvarig på Pernod Ricard, där blev hon kvar i elva år. Sedan mer än fem år jobbar vi åter igen tillsammans. Vi har alltså hängt ihop på olika sätt i 30 år, både på jobbet, på golfbanan och med våra familjer. Många, många glada skratt har det blivit.
Så här såg programmet ut när det begav sig. Från mässtidningen 1992.
Vad är de största skillnaderna mot dagens festivaler?
– Stockholm Beer Festival blev Stockholm Beer & Whisky Festival när vi tog in whisky år 1993. Whiskyn kom med eftersom dåvarande whiskygurun Björn Hult berättade för mig att malt whisky är öl, förutom humle, innan den destilleras till whisky. Björn gick tyvärr bort endast 36 år gammal år 1998.
– Vi har under alla år arbetat intensivt för att även få tjejer att intressera sig för öl. För att ”lura” in dem som inte gillade öl tog vi till musik under fredag och lördagskvällen, vi gjorde champagnebar, vinbar mm. Det visade sig vara ett bra koncept. Vi har under åren kunnat se att allt fler tjejer kommer till våra mässor och får ett nyvaknat ölintresse. Viktigt är också att hela tiden locka in alla typer av ”ölnybörjare”, det vill säga de som ännu inte lärt sig om öl. Det är oerhört viktigt för branschen att dessa ”nybörjare” kommer in, i annat fall skulle ölbranschen inte kunna växa.
– En viktig del för Stockholm Beer & Whisky Festival är också vårt nära samarbete med Systembolaget. Inköp & marknad bjuds alltid in av oss. På Systembolagets intranät får alla butiker information om festivalen och de köper sina biljetter direkt av oss. Under alla år sedan starten 1992 har vi även lagt ner mycket energi på att få restauratörerna att komma för att lära sig mer om öl, vilket också varit framgångsrikt. Vi ville se mer av ölmenyer, inte bara vinmenyer på restaurangerna
Det har ju pratats om att SBWF inspirerat andra, men var hämtade du inspiration från?
– Ja visst har vi inspirerat många, många andra, både i Sverige och många andra länder. Bland annat killarna på Nynäshamns Ångbryggeri och Björn på Oppigårds startade sitt intresse på vår mässa. Ölfestivalen har sedan starten varit en mötesplats för bryggeriindustrin i många länder. Kan nämna att vi fick motta ett mycket hedersamt diplom från Brewers Association när vi firade 15 år!
– Min inspiration kom av att jag inte visste något om öl och att det inte fanns någon att fråga. Nyfiken helt enkelt. Därför samlade jag alla ölexperter som fanns då. Anders Thool, Anders Rydmark, Olle Mossberg Joakim Losin och många fler. De lärde mig massor om öl och jag hittade många favoriter. Men det retade mig att alkohollagen förbjöd dryckesmässor för allmänheten. Därför började jag lobba för en alkohollagändring, ett frivilligt arbete som jag lade ner massor av tid och energi på mellan 2007 och 2011. Nacka Kommuns tidigare ordförande Erik Langby, som stöttat mig under alla år, tillsatte två jurister på tillståndsenheten på Nacka Kommun, då jag som egen företagare inte fick bli remissinstans. Nuvarande ordförande för kommunstyrelsen i Nacka kommun, Mats Gerdau, satt då i riksdagen och han var med och klubbade igenom beslutet om en ny alkohollag.
Den nya lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Tack vare detta har vi idag många olika ölfestivaler och andra dryckesmässor runt om i landet, vilket är mycket bra för att branschen ska kunna växa och utvecklas.
Vilka andra mässor och festivaler har varit bra för öl i Sverige, tycker du?
Alla mässor som är bra är bra för branschens utveckling, ingen nämnd ingen klämd. Stockholm Beer & Whisky Festival är viktig eftersom vi jobbar hårt med att det ska finnas något för alla, det vill säga för dem som som redan kan och bara vill prova nyheter och för dem där allt är nyheter. Vi tycker det är viktigt att inte enbart rikta oss till de som redan vet vad de vill ha för öl. Om det bara fanns ölmässor för den gruppen så skulle ölbranschen inte kunna utvecklas framåt.
Har du en lista på bryggerier som var med?
