Malt, humle, vatten och … granbarkborrar. Det kanske inte direkt är reinheitsgebotligt, men öl blev det.
Johan Bergström driver restaurangen Sankt Annagården utanför Söderköping. Han har även en gård och brukar använda lokala råvaror, men den här gången har han gått lite längre än fläder och havtorn.
– Jag fick nån idé om att göra nåt med granbarkborrar och kom på en slogan, från skogsskador till leverskador, säger han och medger skrattande att han inte ska använda den.
Granbarkborren är ett problem för skogsägare och bland annat skogsstyrelsen sätter ut fällor för att ha koll på när svärmningen sker. Det är från dessa fällor som Johan fått sina granbarksborrar.
Han använder dem på samma sätt som man använder humle i koket.
– Jag tillsätter dem i en humlekorg i slutet av koket, sen tar jag bort dem, så de är aldrig med i jäskärlet.
Granbarksborrarna är ätliga, även om Johan aldrig provat. Och någon insektssmak blir det inte i ölet heller.
– De tillför inget vare sig till smak eller utseende, men det är kul att kunna säga att de är i ölen.
Ölet säljs enbart på den egna restaurangen. Sankt Annagården är ett nanobryggeri, som dessutom enbart kan brygga under vinterhalvåret, när restaurangen är stängd. Så det blir inte så många liter.
Reaktionerna hos kunderna skiftar.
– Det är ofta roliga reaktioner, speciellt skogsägare tar den gärna. Många tycker att det låter äckligt, men måste prova ändå.
Till receptet på 60 liter har Johan använt två deciliter granbarkborrar, vilket ska motsvara 8000 insekter. Men även om det låter mycket så gör det inte så mycket för att rädda granarna.
– Det kommer inte att lösa problemet med granbarkborrar. Granar har ett naturligt motstånd mot dem, granbarkborrarna drunknar i kådan, men om det är torrt eller väldigt mycket granbarkborrar så klarar inte träden att producera tillräckligt mycket kåda. Det krävs 5000 för att döda en gran, så det här har väl räddat en då.