Stipendiaten Karin Boson forskar om ungas alkoholvanor och hur det påverkar deras uppväxt. En fråga som känns extra viktig inför julen.
Boson är doktorand på psykologiska institutionen i Göteborg och fick nyligen ta emot Bertil Göransson-stipendiet. Stipendiet tilldelas en ung forskare som gjort viktiga insatser inom alkoholforskningen med fokus på ungdomar.
– För ungdomar i allmänhet är ofta det egna alkoholbruket inte det stora problemet, utan föräldrarnas alkoholbruk, säger hon.
– Generellt sätt har ungdomar det ganska bra i dag. Men det finns undergrupper i samhället där man har det tufft och i de grupperna finns det ökad risk för utsatthet, konstaterar hon.
Ca 1800 ungdomar från fyra olika svenska städer finns med inom den här delen av projektet, och alla de ungdomarna har bland annat fått svara på en enkät. Det handlar om ungdomar mellan 11 och 15 år, och redan där finns det dom som hamnat snett.
– I den åldern ska de inte dricka en droppe, det är olagligt och det är skadligt. De är varken fysiskt eller psykiskt utvecklade då, konstaterar Boson.
Karin Boson är mycket engagerad i frågorna som rör ungdomars hälsa.
En tidig alkoholdebut ökar risken för att ha en destruktiv utveckling. Samtidigt fokuserar en del av forskningen på vad som startar den negativa kedjan. Till exempel om alkoholen frambringar psykisk ohälsa eller om det är tvärtom.
Andelen ungdomar som dricker alkohol idag är det lägsta sedan man började göra mätningar på 1970-talet. Samtidigt minskar inte den psykiska ohälsan bland de unga.
– Sådant tittar vi mycket på och försöker lägga ett pussel. Det gäller att vi är aktiva och ser hur ungdomars vardag utvecklas från år till år. Sedan får vi acceptera att alla inte berättar allt de gjort eller varit med om, säger Boson.
Trots ett arbete där hon ofta möter baksidan av alkoholen har hon inget emot att ta ett glas vin eller öl ibland.
– Som psykolog har jag sett alkoholens baksida på nära håll, bland annat med personer som i berusat tillstånd försökt att ta sina liv. Samtidigt är alkoholen en del av vår kultur, men det är viktigt att man använder den ansvarsfullt, konstaterar hon.
Projektet LoRDIA har totalt fått cirka 25 miljoner kronor av forskningsfinansiärer och ska vara färdigt 2019. Resestipendiet hon fick från Systembolaget var en trevlig bonus i vardagen.
Pengarna från stipendiet ska hon lägga på att lära sig ännu mer om sin forskning.
– Jag ska åka på vetenskapliga konferenser, man behöver komma utanför Sveriges gränser för att få reda på det senaste inom internationell forskning, säger hon.
