Sänkt skatt för små bryggerier skulle skapa tusentals nya jobb i Sverige. Det hävdar LRF i en debattartikel som skrivits tillsammans med Skånes Dryckesproducenter.
Här är hela debattartikeln:
Ett av de största hindren för Sveriges mikrobryggerier är den höga alkoholskatten som begränsar företagarens möjligheter att investera. En skattelättnad skulle leda till tusentals nya jobb och en levande landsbygd.
Dryckesbranschen sysselsätter i dag över 5000 personer enligt Dryckesbranschrapporten från 2019. Mikrobryggerierna är en ung bransch där det genomsnittliga bryggeriet varit verksamt i 7,5 år enligt LRF och Sveriges Oberoende Småbryggerier. Samma rapport visar att framväxten av nya bryggerier har varit stor och 79 procent av småbryggerierna är yngre än tio år. Utbudet av ölsorter har vuxit och i dag produceras över 2000 ölsorter till försäljning på Systembolaget och utbudet av alkoholfritt öl har ökat.
De svenska småbryggerierna betalar bland de högsta punktskatterna på alkohol i EU. Trots att unionen införde ett direktiv redan 1992, som ger medlemsländerna möjligheten att sänka punktskatten på alkohol för mikrobryggerier. Sverige har under flera decennier sagt nej, och tillsammans med Italien är vi de enda länderna som inte nyttjar möjligheten. Om våra politiker ger branschen möjligheten att utveckla sina företag skulle det leda till tusentals nya jobb på landsbygden på flera års sikt.
Beräkningar som organisationen Brewers of Europe gjorde år 2016 visar att ett jobb i branschen skapar fler än tio andra jobb hos till exempel underleverantörer och serviceverksamheter. Det har även gjorts internationella beräkningar exempelvis inom bryggerinäringen, som visar på ännu större positiva sysselsättningseffekter när sysselsättningen inom pubar och restauranger räknas med. Effekterna märks tydligare inom livsmedelsindustrin eftersom importinnehållet som andel av förädlingsvärdet vanligen är lågt.
Alkoholdrycker som helhet är inom EU den största expertkategorin inom livsmedelsområdet, med en andel på nära 30 procent. I Sverige står exporten av alkoholhaltig dryck för cirka 12 procent av den totala livsmedelsexporten enligt SCB. Det finns alltså goda förutsättningar att även öka dryckesexporten.
För att få en liknande exportmarknad måste Sverige underlätta regler och öka möjligheterna för dryckesföretagen att bli starka på hemmamarknaden. Det är dags att de ges samma möjligheter som i övriga Europa. Det är dags för politiken att ta ansvar.
Jakob Thomsgård, ordförande Skånes Dryckesproducenter
Maria Hofvendahl Svensson, vice ordförande LRF Skåne
Anders Edbro, ledamot LRFs kommungrupp i Osby
