Den svenska restaurangnäringen håller på att utraderas. Den slutsatsen drar Tareq Taylor och Niklas Ahlbom från rörelsen Tillsammans ur krisen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Tareq Taylor och Niklas Ahlbom menar att något måste göras nu för att inte situationen ska bli ohållbar.
– Vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Utöver viktiga åtgärder som behövs för att rädda liv här och nu, måste vi fundera över vilket samhälle vi vill ha när pandemin så småningom är över. Många av de arbetsgivare som ska bidra till välfärd och sysselsättning är nu nämligen nära att knäckas. säger de och fortsätter:
– Särskilt hårt drabbad är den svenska restaurangbranschen som nu helt håller på att utraderas. Utan snabb och träffsäker kompensation från regeringen, kommer det inte att finnas några restauranger kvar när coronakrisen är över. Det handlar inte om gnäll eller självömkan. Det är fakta.
De betonar att människors hälsa alltid måste ha högsta prioritet och att de följer och kommer att fortsätta följa restriktioner från myndigheterna och regering, även om de också påpekar att smittspridningen på restaurangerna, där sällskap sitter vid bord på smittsäkert avstånd från varandra, är i det närmaste obefintlig.
– Men till slut går det inte längre. När vi tvingas avsluta serveringen redan tidigt på kvällen och statsministern dessutom, på bästa sändningstid, går ut och uppmanar människor att avstå från restaurangbesök, slår han in den sista spiken i branschens kista.
– Det måste finnas någon rim och reson. När regeringen inför branschspecifika restriktioner, som man gjort med restaurangerna, är det rimligt att man samtidigt inför branschspecifik kompensation.
De säger också att de senaste restriktionerna har gjort en tuff situation omöjlig att reda ut och att fler och fler företag som tidigare varit välmående går i konkurs.
Åtgärdspaketen som presenterats är enligt debattörerna en kopia av 1990-talets stöd till tillverkningsindustrin och exemplifierar med korttidspermitteringarna: de är administrativt tunga för småföretag och deras stela struktur gör det omöjligt att använda dem fullt ut för restaurangföretag.
Debattörernas har eget recept på lösning:
– Vi föreslog till exempel ett ”Lönekostnadsstöd”, det vill säga ett omställningsstöd för lönekostnader riktat till restaurangföretag liknande det stöd för fasta kostnader som regeringen presenterade redan i våras. För att restaurangerna ska ha en rimlig chans att ta sig genom krisen bör båda dessa omställningsstöd finnas kvar så länge som de behövs. Samtidigt måste ersättningsnivån höjas från 70 procent till de 90 procent som EU-reglerna tillåter.
Läs hela debattartikeln här.
