Sakta närmar de sig slutmålet. Men Peter Bergquist och Erik Sjölund njuter en hel del av resan dit. Här kommer deras rapport från nordvästra USA.
På vår resa norrut gjorde vi två korta stopp i Seattle respektive Bellingham, på Washingtons västkust.
I Seattle stannade vi en natt och besökte några självklara bryggerier. Närmast motellet låg Fremont Brewing, med en stor uteservering vid vattnet. Vi tog med oss fish n’ chips från en näraliggande restaurang och beställde varsin avsmakningsbricka.
De india pale ales vi smakade kanske var lite baktunga, men stouten Dark Star serverad med kväve (nitro) var något i hästväg. Rostat, lite kaffe och len munkänsla. Tyvärr fans inget surt på kran just vid vårt besök, vilket vi hade hoppats.
Syra fick vi däremot hos Holy Mountain. Ingen av oss hade druckit något från dem tidigare men både bryggare och andra ölnördar har talat varmt om dem. Senare fick vi veta att det var en av bryggarna vid legendariska Schooner som startat Holy Mountain.
Bryggeriet hade en snygg, vitmålad pub med bordsservering och utsikt mot solnedgången – och tågspåren. Ingen avsmakningsbricka men 6 oz i taget (ca 15 cl) fungerade för att prova några olika öl. Först fick vi några stabila Iindia pale ales – både grumliga och klara – men uppmanades av vår servitris att inte blanda med det funkiga. Så först därefter fick vi ett par milt brettade saison, som var riktigt balanserade och goda.
Mycket humligt
Nästan alla som vi mött under resan har pratat om Reuben’s Brews, varför de blev ett måste. Kranlistan hade en kraftig övervikt mot det humliga – av tjugotre kranar var det elva olika varianter av IPA. Mycket grumligt, och flera riktigt bra. Trippel-IPA:n Triple Crush gillade vi båda två, med riktigt stor humle och balanserad beska. Peter, som gillar klassisk västkuststil, fastnade också för Triumvirate. Med de sista tre ölen på listan stängde vi stället och insåg att Seattle inte hade mer hantverksöl att erbjuda sent en torsdagkväll.
På vägen mot Vancouver passerade vi Bellingham, en stad i Skövdes storlek, med en bubblande ölscen. Ett självklart stopp här är Chuckanut, som brygger öl i klassisk centraleuropeisk stil. Chuckanut har också varit plantskola för både pFriems grundare och för huvudbryggaren på Wayfinder, vilket givetvis bidragit till de bryggeriernas framgång med lager.
Chuckanuts restaurang hade mer än nödvändigt med träpanel, vilket förstås passar det centraleuropeiska temat. Vi fick en avsmakningsbricka med tre lager och en Kölsch, och det var klassiskt. Maltigt, och både kölschen och en vienna lager hade smygande sötma. Det var gott, och framförallt uppfriskande bland all IPA.
Boundary Bay är ett annat, stabilt hantverksbryggeri i staden, där vi fick klassisk öl i klassiska stilar. Pale ale, pilsner, IPA i västkuststil, torr Irländsk porter och en stout. Man hade även en ny, grumlig IPA, som var helt okej men som inte stack ut bland övriga i stilen.
Grumlig IPA
Grumligt var det även hos Structures, som är ett relativt nytt bryggeri. Fatlistan hade nästan bara IPA, och nästan bara grumligt. Det var humligt och lättdrucket men med påfallande svag beska i alla de öl vi smakade – till och med för att vara New England-IPA! Medan vi stod i bryggpuben kunde vi inte låta bli att associera till Stigbergets i Göteborg, som snabbt blivit framgångsrika med grumlig IPA.
Efter den turen passade vi på att återhämta oss lite från resandet hos vänner som bor i närheten. Det var riktigt fint att sitta i solnedgången vid vattnet och dricka Pliny the Elder och suröl från Almanac, som vi köpt med längs vägen.
Det sista vi gjorde i Bellingham var att passera ölbutiken Elizabeth Station, som har tjugo kranar med bra, mestadels regional öl. Där hittade vi Dark Star från Fremont i Seattle, men den här gången lagrad på bourbonfat. Riktigt fyllig med tydlig smak av vanilj och tobak. Skitgott!
Våra fem bästa öl i Seattle och Bellingham:
Fremont – Bourbon Barrel Aged Dark Star
Reuben’s Brews – Triumvirate
Holy Mountain – Demonteller
Structures – Second Wave
Chuckanut – Pilsner
Text: Erik Sjölund
Foto: Peter Bergquist
