Finlands alkoholpolitik blir allt liberalare och efter att minimigränsen för alkohol höjts till åtta procent i dagligvaruhandeln kvarstår mindre än en procent av ölförsäljningen hos Alko. Nu ifrågasätter EU huruvida Finland kan försvara sitt monopol.
Är monopolet snart ett minne blott i Finland? Ja, så kan det vara, enligt Tuula Loikkanen, tidigare vd för Bryggeriförbundet i Finland, som tidigare i april var inbjuden som talare vid Sveriges Bryggeriers årsmöte. Där berättade hon om de alkoholpolitiska förändringar som Finland genomgått – och vad man hoppas på att förändra härnäst.
Sedan det finska inträdet i EU 1995 har alkoholpolitiken successivt blivit liberalare. Det första steget, redan samma år, var att utöka tillstånden för andra butiker än dagligvaruhandeln, bland annat bensinstationer, att sälja alkohol upp till den dåvarande gränsen på 4,7 procent. Samtidigt förlängdes öppettiderna och reglerna för alkoholreklam lättades upp. År 2004, i samband med att Estland gick med i EU, sänkte man alkoholskatterna – främst på öl – eftersom man oroades över en ökad import från det södra grannlandet. Efter flera års diskussioner kom nästa förändringar 2018, då höjdes alkoholgränsen i dagligvaruhandeln till 5,5 procent, och kravet på att produkter ska ha haft en naturlig jäsning togs bort vilket gjorde att blanddrycker med spritbas tilläts. Dessutom tilläts gårdsförsäljning för bryggerier.
Den sedan 2023 sittande regeringen har presenterat ytterligare en rad alkoholliberala mål där det första på listan redan trätt i kraft – alkoholgränsen i dagligvaruhandeln har höjts till åtta procent. Annat, som med största sannolikhet väntar, är att höja gränsen ytterligare, till 15 procent för att också möjliggöra för vin, förenkla för webbförsäljning samt tillåta gårdsförsäljning också för andra dryckestillverkare. Slutligen vill man också flytta över ansvaret för alkohol från social- och hälsoministeriet till arbets- och näringsministeriet.
Förändringarna försvaras bland annat med att alkoholkonsumtionen fortsätter att minska, trots de liberala förändringarna.
– Att öppna marknaden är inte ett problem eftersom konsumtionen fortfarande går ner. Det är en global trend att dricka mindre och av alla drycker är det alkoholfritt som växer snabbast i Finland, säger Tuula Loikkanen, som är stolt över förändringarna som gått igenom.
Ett annat viktigt argument är den fortsatt höga gränshandeln från Estland, men också Sverige. Totalt beräknas den förlorade försäljningsintäkten uppgå till över 450 miljoner euro, varav 214 miljoner bara i öl. Det i sin tur innebär förlorade skatteförluster på hela 316 miljoner.
Finland är ett öldrickande land, statistik från 2023, alltså innan den senaste justeringen av alkoholhalten för dagligvaruhandeln (siffrorna är sannolikt lägre nu), visar att landets då 5,6 miljoner invånare köpte 344 miljoner liter öl – innanför landets gränser. Av det såldes endast en procent på Alko och hela 86 procent i dagligvaruhandeln och resterande volym på restaurang. 88 procent utgjordes av ljust lageröl under 5,5 procent alkohol. Att jämföra med Sveriges 10,5 miljoner invånare och 471 miljoner liter sålda öl där 60 procent säljs på Systembolaget, 23 procent i dagligvaruhandeln och 17 procent på restaurang.
Finland för nu en dialog med Bryssel och EU om huruvida det går att upprätthålla ett alkoholmonopol, som endast täcker 30 procent av den totala alkoholförsäljningen.
– Troligt kommer försäljningen bli ännu lägre när alla med detaljhandelstillstånd för alkohol får sälja upp till 15 procent alkohol, vilket öppnar upp på vinet som ju hör ihop med maten. Vi har en pågående diskussion med EU nu och får helt enkelt se vart det slutar, säger Tuula Loikkanen.
Den svenska publiken på Sveriges Bryggeriers årsmöte, som bestod av representanter från både stora och små bryggerier samt flera tunga representanter från Systembolaget, lyssnade med stort intresse på presentationen. Men trots att också Sverige går åt ett liberalare alkoholpolitiskt håll, med införande av både gårdsförsäljning och differentierad alkoholskatt för bryggerier, finns ingen önskan om att ta det lika långt som Finland, menar Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier.
– Det är alltid svårt att förutse vilka förändringsvindar som blåser men vi ser med glädje att det finns en politisk vilja från vissa håll att säkerställa att till exempel alkoholregleringen är relevant och tidsenlig. För vår del ser vi stöd för att förändra bildregeln för reklam och därmed få visa till exempel mat och dryck i kombination, samt att man ser över att slopa matkravet för alkoholservering. Kloka tankar som inte på något sätt utmanar att både marknadsföring och servering ska ske på rätt och måttfullt sätt, säger Anna-Karin Fondberg.
Anna-Karin Fondberg lyfter också fördelarna med Systembolagets lokala och småskaliga sortiment, som varken finns i Finland eller Norge.
– Jämfört med både Finland och Norge sticker vi i Sverige ut på så sätt att även öl över 3,5 procent säljs på Systembolaget. Det lokala och småskaliga sortimentet på Systembolaget är för de allra flesta små och medelstora bryggerier den största och viktigaste inkomstkällan, och ett utmärkt sätt för de lokala bryggerierna att på ett kostnadseffektivt sätt få ut sina drycker lokalt i sin region, avslutar hon.
–
Ps. Du prenumererar väl på Beernews nyhetsbrev? Då får du veckans alla nyheter i mejlkorgen varje måndag. Signa upp dig HÄR.
