Hennes uppgift är att ställa världens bästa frågor, men vem är Helena Lindh på Ölpölen? Svaret är först och främst en ölnörd sen många år, men också en kvinna i mansdominerad värld.
Det började med Olle Andersson och Martin Permer. Sen dök Fredrik Berggren upp som gubben i lådan. Men ölpölens därefter följande värvning var inte en gubbe. Eller ens göteborgare. Solna-bon Helena Lindh har ägnat de senaste 20 åren åt att förkovra sig om öl och eftersom hon är nyfiken ställde hon en fråga på Ölpölens Facebooksida. Ämnet var paralleller mellan den svenska och danska ölbranschen.
Något konkret svar fick hon inte. I alla fall inte direkt.
– Fredrik gick igång på frågan och jag fick veta att de skulle ta med den i nästa avsnitt i stället. Och så blev det ett halvt avsnitt om min fråga
Inslaget blev så lyckat att Ölpölengänget hörde av sig till Helena för en fortsättning där hon skulle ställa frågor i varje avsnitt. Först tvekade hon.
– Nä, det törs jag inte, tänkte jag. Men jag tror ju på representation, kvinnor måste vara med och ta plats. Då kunde jag inte säga nej. Sen lät det ju jätteroligt, så klart.
Innan Helena kom med var Ölpölen, likt många andra poddar, bloggar och även Beernews, helt mansdominerad. Men det är inte på kvoteringspoäng hon är med i Ölpölen.
– Det är klart att jag har tänkt tanken, men hade jag inte ställt en så pass bra fråga så hade jag så klart inte fått frågan om att vara med tillbaka. Samtidigt är det så klart viktigt att kvinnor syns och får vara experter. Det är inte tyvärr inte så vanligt i ölvärlden. Vi sitter ibland på andra perspektiv och erfarenheter och det gör att man lyfter andra typer av innehåll.
När Helena inte dricker öl eller ställer frågor i Ölpölen jobbar hon på en statlig myndighet med kommunikation och i bagaget har hon jobb som journalist. Något hon tycker gör henne bättre som frågeställare.
– Jag tar med mig egenskaper från mitt jobb i den rollen. Jag jobbar med att intervjua folk och att skriva, så det är klart att jag kan använda det även när jag jobbar ideellt för Ölpölen.
Inför ett avsnitt med Ölpölen bollar Helena ett tema med de övriga och skriver sedan ett utkast till frågor.
– Det är väldigt roligt att nörda ner sig i en aspekt av öl. Det händer att jag frågar om sådant som jag redan har koll på, men oftast är det ju inte svaret i sig som är intressant utan hur man tar sig dit.
– Det handlar om perspektiv. Olle ger en bryggares syn på det och Fredrik har kunnighet om öl och har varit med länge och Martin arbetar kreativt med öl. Jag tror att flesta som lyssnar är ganska insatta själva och inte alltid tycker att faktasvaret är så spännande utan snarare resonemanget kring det. Sen är nyfikenhet roligt. Att resonera från andra håll, koppla öl och ölkultur till andra fenomen i samhället. När det blir som bäst blir det som P1, man lär sig nya saker.
Hon vet inte riktigt vad som var hönan och vad som var ägget, om hon läste till journalist för att hon var nyfiken eller om blev nyfiken för att hon blev läste till journalist. Men nyfiken är hon i alla fall och nyfikenheten fick henne att tidigt prova annat än ljus lager såld som stor stark.
– Jag började dricka öl i slutet av 1990-talet när jag höll på med irländsk folkmusik. Då var det öl från de brittiska öarna. Sen pluggade jag i Berlin och i Nederländerna och då upptäckte jag många andra öltyper som weissbier, berliner weisse, belgiska ale, witbier och sånt. Det var så mitt ölintresse vaknade.
När hon flyttade hem till Sverige och Stockholm hade hon turen att träffa likasinnade och bland dem sin blivande man. Intresset för öl har hon hållit liv i sen dess med.
– Jag har hållit på att ticka öl sedan dess bland annat med Bryggeriet på Stockholms Universitet och med med Per Forsgren som hade en sajten Ohhh My Head långt innan Ratebeer fanns.
– Nu har jag svårt att dricka öl utan att tänka på vilket betyg den ska få. Men jag tycker att det är kul att prova öl. Det är ett väldigt socialt sätt att dricka öl, när man pratar om det. Det ska inte gå till överdrift, men jag törs nog stå för att jag tycker att det roligt.
Nuförtiden använder hon Untappd och dricker även andra typer av öl än de som inledde karriären. Saison, bière de garde och veteöl är favoritstilarna. Men en sak går bort.
– Jag har aldrig gillat en stor stark, om jag ska dricka pilsner ska den ha något mer, säger hon och antyder även att hon kan tycka om en ipa om den är balanserad med kropp och malt.
– Jag minns i början när jag provade mer extrema ipor från USA och bara tyckte att de bara smakade bittert, men sen hittade jag Sierra Nevada och deras Wet Hop IPA är fortfarande en av mina favoritöl.
Nyfikenheten fick henne att prova och upptäcka något nytt. Samma nyfikenhet som hon flera gånger nämner som ett framträdande personlighetsdrag. Och något slut på den och frågorna i Ölpölen ser hon inte.
– Det finns alltid något nytt att lära sig, så det tror och hoppas jag inte. Nyfikenheten är en av mina drivkrafter och det är fantastiskt att få använda den i Ölpölen.
