Ölets historia

Klassikern närmar sig 200-årsjubileum

ÖLETS HISTORIA

Av Ronny Karlsson

Publicerat 2020-11-25

Bildspel

◄ Tillbaka

Nästa ►

Bild 3 av 3

Under 1920-talet ändrades reglerna och Carnegie Starkporter kunde bara köpas ut mot recept.

Det är Sveriges äldsta aktiva varumärke. Carnegie Porter är ölet som funnits för svenskarna sedan 1836. Men ölet har faktiskt en längre historia än så.

Hela resan börjar nämligen när Abraham Robert Lorent startade sitt bryggeri i Göteborg i början av 1800-talet och den första annonsen i en tidning för ölet Lorents Porter är från 1817.

– Då hade man inte varumärken på samma sätt som i dag och produkten hade inte namn eller etiketter. Men det var porter som man bryggde, berättar Otto Lundell från Porter Drinkers Association.

Ölet var gjort med inspiration från London och de bryggerier som hade växt fram där. Men det fanns problem. Det var inte speciellt goda tider i Sverige på den här tiden och portern var exklusiv och ganska dyr.

David Carnegie JR tog över bryggeriet i Göteborg 1836.

– Bryggeriet var överdimensionerat, det var det första industriella bryggeriet i Sverige. Man tittade på export och skickade ölet till bland annat Västindien och Brasilien, påpekar Lundell.

Abraham Robert Lorent avled 1833 och bryggeriet var illa ute. Det köptes då av David Carnegie JR och Carnegie Porter såg dagens ljus.

– Men det var egentligen samma öl. Det var samma recept, samma disponent och samma personal, berättar Lundell.

Bryggdes flera miljoner

Sedan dess har Carnegie Porter funnits oavbrutet och ölet har haft en många gånger framgångsrik resa genom generationer.

– Under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet var det riktigt bra år. Det producerades mellan fem och sex miljoner liter porter per år på bryggeriet som mest, menar Lundell.

Ölet hade också stora framgångar på exportmarknader. Bland annat hade Carnegie gemensam distribution med norska Ringnes och danska Tuborg i New York.

Även i Sverige spreds ölet över stora delar av landet. I takt med att transporterna blev bättre kunde Carnegie Porter nå ut över landet

– Det var ett flasköl och det betydde mycket. Nästan alla andra bryggerier var små och fanns bara på fat. Det kunde man inte transportera på samma sätt, menar Lundell.

Men 1921 kom en lagändring som förändrade mycket. Då förbjöds starköl från att säljas annat än som medicinalvara. Statliga AB Vin- och Spritcentralen tog över aktierna och driften av bryggeriet. Aktierna såldes senare till Pripp & Lyckholm. Sedemera så slogs Göteborska Pripp & Lyckholm och AB Stockholmsbryggerierna samman och blev till AB Pripps.

Bryggt i flera städer

Bryggningen av Carnegie Porter har skett på olika platser. Under 1970-talet flyttades produktionen till värmländska Torsby, därefter skedde produktionen i Sundsvall innan den flyttades till Pripps bryggeri i Bromma. Sedan 2004 bryggs ölet hos Carlsberg i Falkenberg.

– Det äldsta ölet jag har provat var från 1977. Ölet har säkert förändrats genom åren, men det är svårt att veta exakt hur, säger Lundell.

Men ölet har faktiskt kopplingar till Göteborg även efter flytten till Torsby. Pripps anläggning i Frölunda har haft ett finger med i spelet.

– Det gjordes en enda batch av Carnegie Porter på det bryggeriet. Men dåvarande bryggmästaren Arne Bengtsson tyckte inte att Carnegie skulle bryggas i den moderna anläggningen, säger Marc Rothausen, som från 1987 jobbade på Pripps.

Men under såväl 80-talet som 90-talet var Göteborg inblandat i produktionen av den klassiska portern. 1985-1989 och 1996-1999 buteljerades nämligen Carnegie Porter på 25-centilitersflaskor och det kunde bara göras i Frölunda. Då bryggdes ölet i Sundsvall och fraktades sedan med tankbil till Frölunda där det buteljerades.

– Under 80-talet var det tal om att ölet skulle läggas ned och många skrev brev för att rädda ölet, minns Rothausen.

En nyckelperson för att rädda ölet var Bertil Karlsson, bryggmästare i Sundsvall.

– Han var en riktig portermänniska och värnade om ölet. Under den tiden kom ölet också tillbaka på Systembolaget efter att ha varit borta en tid.

Ny jäst för ölet

En stor förändring genomfördes i början av 2000-talet, inför flytten till Falkenberg gjordes nämligen ett arbete med att göra ölet på lagerjäst. Så bryggs ölet i dag.

– Jag minns att vi tyckte att det var skillnad den första gången vi provade det ölet. Men det är fortfarande ett riktigt bra öl, säger Lundell.

– Förarbetet med lagerjästen måste ha gjorts i Bromma, jag bryggde bara ölet med lagerjäst, säger Daniel Eriksson som tidigare var bryggmästare på Carlsberg i Falkenberg, men som numera driver Halmstad Brygghus.

Joakim Losin på Carlsberg minns förändringen och både var och är nöjd med hur den gjordes.

– All cudos till Daniel som gjorde att profilen på ölet är det samma, säger han.

Losins första uppdrag när han började på Carlsberg var att lyfta fram Carnegie Porter på Stockholm Beer & Whisky.

– Ölet har alltid haft ett extra rum i mitt hjärta, även om det är en liten produktion sett ur ett stort bryggeris perspektiv, säger han.

Han berättar om att det historiskt har gjorts en julölsvariant av Carnegie Porter och under en period fanns det en torr och en halvtorr variant av ölet.

Betydligt senare, under tidigt 90-tal, togs det även fram en Carnegie Ljus Lager som lanserades på bred front, men det blev aldrig riktigt något hit. En mer nutida variant som han har varma tankar om är ett helt annat öl.

– Vi hade en Carnegie Pale Ale som bryggdes i Bromma, minns Losin.

Han berättar att ölet inte blev speciellt långlivat men mycket trevligt och såldes framförallt på utvalda pubar, kanske var det Sveriges första torrhumlade öl.

– Jag minns hur vi strök fyra nollor i receptet och även bryggde det som hembryggare i det lilla köket på Pripporama.

Bra öl att lagra

Han är stolt över ölets historia och även över den status ölet har behållit genom åren. Bland annat fanns det med när ölgurun Michael Jackson listade världens 40 bästa öl i en bok.

Carnegie Porter har rykte om sig att vara ett väldigt bra öl att lagra. Alla som intervjuats i den här artikeln håller med om det.

– Jag har sparat ölen sedan 1986 och den håller väldigt bra. Men jag tycker personligen att det är som bäst efter tre eller fyra år, säger Losin.

Genom åren har förstås etiketterna förändrats ett antal gånger. Det var Joakim Losin som höll i projektet när ölet fick den retroetikett som fortfarande lever vidare.

– Det är en generationsresa tillbaka till 30-talet. Det är nog så nära de gamla etiketterna man kan komma med dagens regler.

Losin kan också lugna de personer som lagrar ölen. Den årgångsstämpel som funnits på ölet var nämligen borta under en period, men de jobbar på att den ska komma tillbaka, men så länge finns ju alltid ”bäst före” märkningen som riktmärke.

2011 bryggdes ett öl för att fira Carnegie Porters 175-årsjubileum och det ölet kommer att få en egen artikel i den här serien. Nästa år är det 185-årsjubileum och det kan bli något som uppmärksammar det jubileet.

– Vi lovar att återkomma om det och jag hoppas att det ska bli någon specialprodukt. Sedan hoppas jag att ölet lever vidare i 185 år till, det finns i alla fall inga hot mot ölet i dag.