LÅNGLÄSNING UR MALTESEN: Sug på det här! 67,5 procent. Så pass överdrivet alkoholladdat är världens starkaste öl, Snake Venom. Hur smakar det? Och kan det vara en bluff? Låt oss öppna en flaska och testa!
En blåaktig eldslåga slår högt upp från bordet. Det är ölet som brinner! Jag har nämligen hällt ut en skvätt och tänt på. Visst är det lite för effektens skull, men mest för att ta reda på om det verkligen är alkoholstarkt.
Ölet heter Snake Venom. Detta ormgift har en mambagrön etikett och är försedd med en liten illgul varningsflagga, som förkunnar att ingen bör dricka mer än 35 milliliter av innehållet. Tur då att vi är några stycken som ska dela på flaskan.
– Jag har låga förväntningar. Ölet kommer nog att smaka skräp. Men det ska bli jättekul att prova, säger ölentusiasten Mike Lindeblad.
Inte heller någon annan av de närvarande verkar ha särskilt höga förhoppningar.
– Utan att ha smakat det framstår ölet mer som en ploj än en fantastisk dryckesupplevelse. Som med mycket annat handlar det om marknadsföring, resonerar ölbryggaren och bryggteknikern Linus Pilebrand.
– Om det bara är ett gimmicköl kan marknaden inte vara stor. Då köper man den bara en gång. När någon har köpt sin flaska måste bryggeriet hitta en ny kund för nästa, fastslår ölbryggaren Axel Hagman.
Och själv kommer jag inte att inhandla Snake Venom igen, oavsett hur den smakar. Ölet finns inte i Sverige utan beställdes från Nederländerna för 90 euros. Med frakten och den svaga svenska kronan slutade notan på nästan 1 300 spänn.
Vad är då detta för märklig alkoholbomb? Den är framtagen av det skotska bryggeriet Keith, som via varumärket Brewmeister debuterade 2013 med ölet Armageddon, på 65 procent. Men kanske var det inte så pass starkt. Enligt flera olika tester höll det en betydligt lägre alkoholhalt och företaget erkände att man hade problem.
Men Brewmeister hade gett sig den på att leverera en storsmocka. Den kom under hösten samma år. Med sina 67,5 procent blev Snake Venom utnämnt till världens starkaste öl och kom med i Guinness rekordbok. Ordningen var återställd, åtminstone för tillfället.
Och det är just en sådan flaska som tronar framför oss i den dunkla vinkällaren. Medan jag famlar efter öppnaren ställs några små whiskykupor på bordet. Det går ju liksom inte att dricka denna extrema maltdryck i ett vanligt hinka bärs-glas.
När ölet hälls upp bildar det en oljig hinna. Det är bärnstensfärgat, sprider en lukt av etanol och saknar kolsyra. Det senare har med tillverkningsprocessen att göra.
Det går nämligen inte att brygga superstarka öl på vanligt vis. Att använda champagnejäst hjälper en bit på vägen, men det är frysdestillering som är grejen. Man fryser helt enkelt ned ölet. Alkoholen förblir då flytande medan vattnet blir till is, som avlägsnas. Detta görs i flera omgångar och kvar blir ett allt starkare öl.
Det är för övrigt stor skillnad på vad som har ansetts vara alkoholstarkt. Länge betraktades tio-tolv procent som väldigt kraftfullt, men 2002 satte Samuel Adams ned foten med Utopias, på 24 procent. Den utnämndes till världens starkaste öl och skulle bli ännu mer alkoholstinn.
Snart skulle dock en penismätning börja! Den stod mellan Tyskland och Skottland och tog form 2009. Det var då som bryggeriet Brewdog presenterade sin Tactical Nuclear Penguin, som med 32 procent petade ned Schorschbräu Schorschbock från tronen.
Men tyskarna gjorde motstånd. De tog fram ett ännu starkare öl, varpå Brewdog hämnades med ytterligare en värsting. Och så där skulle de hålla på, fram och tillbaka, ända tills Schorschbräu pimpade upp Schorschbock till modiga 57 procent. Kampen hade urartat och verkade vara över. Men så dök Brewmeister upp från ingenstans.
Linus Pilebrand, Mike Lindeblad, Nan Albertson, Fredrik Berggren, Petur Olafsson och Axel Hagman.
Fast nu får det vara nog med snack! Det är hög tid att prova Snake Venom. Så vi höjer våra glas, skålar och doftar på drycken.
– Jag får spritstick i näsan. Och känner lite butterscotch-karamell i doften, säger Linus Pilebrand.
När ölet hälls in i munnen får jag en chock. Det känns som att smaka på eld och jag spottar och fräser. Ursäkta bordsskicket. Med avdomnade läppar tar jag en smutt till och lyssnar på övriga deltagare.
– Det är riktigt räligt! Men intressant. Munkänslan är oljig och det finns toner av nötter någonstans. Man känner att det är starkt, man blir varm i magen, tycker Linus.
– Det är extremt hett. Så fort det kommer in i munnen rycker man nästan till. Det smakar knappt öl alls, men har vissa inslag av mandelmassa och körsbärskärnor, anser Axel Hagman.
Själv kan jag förnimma en fruktighet och smaker av karamell, men mest känns Snake Venom som rena rama fulspriten. Den är rå, river och fräter, och värmer upp kroppen. Runt bordet är vi eniga om upplevelsen och behöver inte fråga oss varför ölet existerar. Det handlar ju bara om att vara värst!
– Om jag inte visste vad det var skulle jag ha trott att det var en riktigt dålig whisky, konstaterar ölskribenten Fredrik Berggren och blänger på den guldbruna vätskan i glaset.
Är den förresten ens ett öl? Olika tester visade att även Snake Venom var svagare än den angivna alkoholhalten på 67,5 procent. Många ölentusiaster hade då redan fått nog av Brewmeister och kallade deras produkter för bluff.
Det blev inte bättre när företaget medgav att etanol kunde behöva tillsättas för att nå rätt styrka. För då är det ju inte längre ett öl. Så har också ordet ”fortified” tillkommit på etiketten. Det betyder förstärkt och berikad, troligtvis vässad med sprit. I samma veva försvann Snake Venom från Guinness rekordbok.
– Smakmässigt har den inte mycket gemensamt med öl. Men jag ser det ändå som en teknisk utmaning. Hur får man till det? Jag är intresserad av lösningen, säger mikrobiologen Nan Albertson som via sitt företag Beerlab gör kemiska analyser av öl från småbryggerier.
Nan tar vant ett prov av ölet för att senare analysera det i labbet. Dessvärre kan hon inte ta reda på om ölet har blandats med sprit eller om det har blivit så pass starkt via frysdestillering. Däremot kan hon utreda om alkoholstyrkan stämmer.
– I grund och botten är det fånigt att tävla i alkoholstyrka. Och det är lite typiskt att det är kopplat till just öl, det blir grabbigt och macho. Samma sak skulle aldrig hända med vin, fastslår Fredrik.
Ett par dagar senare hör Nan av sig. Flera mätningar ger medelvärdet 67,2 procent, vilket håller sig inom felmarginalen. Snake Venom är dynamit!
Men tro inte att matchen är över. Det har kommit en maltdryck som är ännu mer alkoholstinn, Scottish Beithir Fire på 75 procent. Tillverkaren 88 Brewery kallar den för världens starkaste öl, men är tydlig med att den har spetsats med sprit. Och då är den ju inget riktigt öl.
Det finns alltid någon som vill vara värst.
Robert recenserar några av världens starkaste öl:
Snake Venom, Brewmeister, Skottland
Barley wine • 33 cl • 67,5 % • 1/10
Ett gimmicköl som lär vara spetsat med etanol. Det är rivigt och eldigt, värmer magen och får läpparna att domna. Munkänslan är oljig och bakom det spritiga finns svaga toner av karamell, nötter och körsbärskärnor.
Sink the Bismarck, Brewdog, Skottland
Quadruple-ipa / eisbock • 37,5 cl • 41 % • 6/10
Ett öl som lär ha blivit fryst i fyra omgångar. Det har en oljig munkänsla samt inslag av karamell, örter, melass, ekfat, torkade mörka frukter, apelsin och hostmedicin. Smakar öl men avslutas beskt och spritigt.
Tactical Nuclear Penguin, Brewdog, Skottland
Imperial stout / eisbock • 11 cl • 32% • 5/10
Detta är stouten Paradox, som har lagrats på två olika fat och frysdestillerats. Ger rostade toner samt russin, sprit, melass, toffee, lakrits, torkade fikon och ekfat. Ganska skarp och spritig. Smakar inte som öl.
Utopias, Samuel Adams, USA
Strong ale • 72 cl • 28 % • 9/10
Svagast vinner! Utopias lagras på många olika fat och smakar av whiskey, torkade mörka frukter, toffee, ekfat, madeira, karamell och lönnsirap. Elegant och komplext. Stor munkänsla med varmt avslut. Väldigt dyrt.
I SAMARBETE MED SVENSKA ÖLFRÄMJANDET. Denna artikel är hämtad från medlemstidningen Maltesen. Bli medlem idag, så får du tillgång till ölprovningar och rabatter på pubar och ölfestivaler, samtidigt som du stöttar det politiska arbetet för ett bättre Ölsverige. Gå med HÄR.
Fotnot: Texten har tidigare publicerats också i Göteborgs-Postens helgbilaga Två Dagar.
