Fler åtgärder för de minsta företagen. Det kräver Livsmedelsföretagen som presenterar tre nya åtgärder som ska rädda bland annat många svenska bryggerier.
Våren har varit tuff för många svenska småföretag. Dessutom finns det inget som tyder på att corona-viruset ska sluta att påverka företagen inom den närmaste tiden.
De flesta småföretag har fått agera för att klara av att hålla sin verksamhet vid liv.
− Jag har tvingats korttidspermittera samtliga mina nio anställda och mig själv, och utan den möjligheten hade risken varit stor att vi inte klarat den här fruktansvärt tuffa tiden. Men den här krisen är långt ifrån över. Särskilt för oss utanför storstäderna som är beroende av att turister kommer hit och att den lokala besöks- och restaurangnäringen är igång som vanligt, säger Anders Thelenius som driver Jämtlands Bryggeri.
Bryggeriet är ett av många svenska småföretag som kunnat använda sig av de åtgärder som införts, men bransch- och arbetsgivareorganisationen Livsmedelsföretagen menar att det krävs mer för att företagen ska få en ärlig chans att klara sig ur krisen.
Det är tre punkter man trycker på.
1. Sänkta arbetsgivaravgifter året ut
Regeringens tillfälliga sänkning av arbetsgivaravgifterna för maximalt 30 anställda per arbetsgivare har hjälpt många företag att överleva krisen. Då den bara gäller till och med juni ser vi dock en osäkerhet hos många företag kring hur man ska säkerställa full betalning från och med juli. Denna oro hämmar företagarnas tillförsikt och vilja att investera och återanställa.
Regeringen har beslutat om ett omställningsstöd där staten hjälper företag med särskilt stora omsättningstapp att betala fasta kostnader, personalkostnader exkluderat. Stödet föreslås bestämmas utifrån omsättningstapp, omfatta månaderna mars och april och träda i kraft i juli. För att motverka konkurser och massarbetslöshet och för att öka företagens trygghet i en extremt osäker tid är det viktigt att så snart som möjligt få systemet på plats.
3. Kontrollavgifter i nivå med övriga EU
Sverige är ett av de EU-länder med högst kontrollavgifter, enligt vissa beräkningar till och med det EU-land som ligger allra högst. Kontrollavgifternas tas ut av kommunerna och Livsmedelsverket, och deras storlek sätts beroende på verksamhet och företagsstorlek. Från tiotals tusen kronor per år, för de minsta företagen, upp till tiotals miljoner kr per år för de största. För att hjälpa de hårt prövade företagen och efter krisen få kontrollavgifter på en nivå som är konkurrenskraftig med övriga medlemsländer inom EU behöver Sverige långsiktigt sänka avgifterna permanent, effektivisera kontrollen och se över systemet för hur avgifterna sätts och tas ut.
