Få svenskar är så intimt förknippade med ett ölland som Jens Skrubbe. I 20 år har han verkat i belgiskt öls tjänst. Så nu blir det fest.
Sommaren 2001 steg Jens Skrubbe in på Hörnan Kök och Belgobar i Stockholm för att börja på ett nytt jobb. Det blev mer än ett jobb. Belgisk öl blev hans passion, en passion som han behållit och fördjupat genom åren, även om han inte längre jobbar på det som nu heter Belgobaren.
– Jag fattade tycke för belgisk öl ganska snabbt och insåg snart att de behövde hjälp med att sprida ordet. Belgisk öl var stort i Göteborg på den tiden, men uselt här. De var inte så bra på att marknadsföra sig, säger jubilaren.
– Sen kom IPA-trenden och trängde undan belgarna, åtminstone i Sverige även om det fanns en gedigen trogen skara som höll fast vid belgisk öl. Nu tycker jag att det vänder över till vår sida. Det finns en klick som tröttat på det stuntiga och vill ha något genuint. Och då har belgarna en fin portfölj.
I dag återfinns Skrubbe på Pressklubben, men han driver även en blogg och gör provningar och föreläsningar på andra håll. Allt för att sprida ordet.
Någon höjdpunkt från de 20 åren vill han inte nämna, det är hela resan som är grejen för honom.
– Belgisk öl var nästan på botten. 1993 hade man en all time low med 106 bryggerier. Då pratar vi om ett land som 83 år tidigare hade 3400 bryggerier. Jäkligt många gick i graven eller köptes upp. Men det har vänt, nu finns det 677 bryggerier i Belgien och man tar upp och återskapar utdöda stilar precis som i Tyskland och annorstädes.
Det har förstås blivit några belgiska öl som inmundigats genom åren, men exakt hur många vet han inte ens själv.
– Jag var slarvig i början, men jag har bra bildminne och jag har bockat av öl i ölböcker. Sen har jag kollat kompisars listor från ölresor, så jag brukar säga ungefär 9000 etiketter.
Bäst då?
– Måste jag dra till med nåt så blir det Stille Nacht Grand Reserva från 2000, som jag drack 2006.
Skrubbe tröttnar aldrig på belgisk öl. I alla fall inte generellt.
– Nej, det kan jag inte säga. Om jag tröttnar på en stil så finns det andra. Och en god belgisk trippel kan jag dricka alla dar i veckan oavsett väder och vind.
Och han tröttnar inte heller på att marknadsföra Belgien utan kommer att fortsätta i framtiden som han gjort fram till nu.
– Jag stretar på och försöker vara en god ambassadör och att få fler svenskar att upptäcka vilka fantastiska drycker som kommer från Belgien. Vilket uttryck det blir vet jag inte, men jag har ju Pressklubben, bloggen och Belgoklubben och nu kan jag äntligen börja åka runt och göra provningar igen. Det är fantastiskt roligt.
Bloggen startade han 2013: Belgisk öl enligt Skrubbe”. Där har han kämpat på för lyfta sitt favoritlands öl.
– Tyvärr är det ganska många som plockar bort sina bloggar, mediet har förlorat i kraft. Jag hade en dipp i våras när livet var allmänt skit, men har försökt rycka tag i det och skriva lite.
Och festen då? Vi får ju inte glömma det viktigaste!
– Den har varit på min näthinna hur länge som helst, men jag har velat fram och tillbaka. 20 år är för stort för att bränna bara på en fest, det blir futtigt. Nu blir det ett tredagarskalas och jag har börjat köpa in grejor. Det kommer att bli en symfoni av gamla och nya öl och jag ska försöka få tag på några rariteter.
Förfest blir på Pressklubben den 24 november, huvudfest dagen efter och följande dag blir det efterfest. Så det blir gott om möjligheter att gratulera ölambassadören.
