Regeringen vill höja alkoholskatten 2023 och 2024. Något som Sveriges småbryggerier protesterar mot i ett remissvar.
Regeringen föreslår i en promemoria att alkoholskatten för öl och vin ska höjas i två steg med en höjning på 5 procent den 1 januari nästa år, följt av en höjning på 7,6 procent den 1 januari 2024.
Man vill också höja skatten för sprit, men då med 1 procent 2023 och lika mycket 2024.
Sveriges småbryggerier är en av remissinstanserna och de gillar inte höjningen utan vill i stället ha en sänkning av alkoholskatten för mindre bryggerier.
I sitt svar, som Beernews tagit del av, underkänner man regeringens analys och anför en rad argument för att skatten inte ska höjas. Regeringen menar att alkoholskatten förlorat effekt på grund av högre BNP och det allmänna prisläget.
Sveriges småbryggerier pekar då på att svenskarnas alkoholkonsumtion är den lägsta på 20 år trots att skatten inte höjts sedan 2017. Man varnar också för att en höjd skatt skulle kunna innebära att fler åter väljer att handla mer utomlands.
Deras slutsats blir att effekten av en höjning av skatten snarare skulle öka konsumtionen i stället på grund av ökad smuggling och privatinförsel.
”Regeringens konsekvensanalyser av alkoholskattehöjningarna uppvisar allvarliga brister och visar troligtvis på felaktiga, och omvända, effekter. Det är således oklart vilka konsekvenser en alkoholskattehöjning får, i synnerhet på alkoholkonsumtionen och folkhälsan”, skriver småbryggerierna.
Och på grund av det vill småbryggerierna att regeringen omedelbart tillsätter en alkoholskatteutredning ”med uppdrag att hitta en väl avvägd nivå på alkoholskatten grundad i fakta och god vetenskaplig analys.”
Som en tredje punkt tar småbryggerierna upp hjärtefrågan om differentierad alkoholskatt. Man vill att skatten på små bryggerier ska sänkas från och med 2023 för att kompensera för större bryggeriers stordriftsfördelar.
Sverige är i dag ett av få västerländska länder som inte har en sådan skatt och småbryggerierna föreslår att Sverige ska använda Storbritannien som förebild för en ny lag.
Man menar att en differentierad skatt bara skulle kosta 75 miljoner kronor i förlorade skatteintäkter och att den inte skulle leda till ökad konsumtion eftersom bryggerierna främst skulle använda pengarna till att bygga ut sin kapacitet.
