Småbryggeriernas utmaningar i fokus

Magnus Vasilis visat runt forskare och bryggare på Poppels.

Kunskapsbrist, regelverk och ölets status – det är några av de största utmaningarna svenska hantverksbryggerier står inför. Allt enligt de forskare och bryggare som samlades på Poppels Bryggeri för att diskutera framtiden för Sveriges mikrobryggerier.

Svenska hantverksbryggerier står inför flera komplexa utmaningar som påverkar deras möjligheter att växa och utvecklas. Det visar ett forskningsprojekt lett av Ethan Gifford och Daniel Ljungberg, docenter i innovation och entreprenörskap vid Göteborgs universitet. Deras arbete, finansierat av Familjen Kamprads Stiftelse, undersöker hur mikrobryggerier kan navigera i en strikt reglerad bransch och vilka strategier som kan stärka deras konkurrenskraft.

– Från början var vi mest intresserade av innovationer som ger konkurrensfördelar. Men under projektets gång insåg vi att regelverk och institutionella faktorer spelar en mycket större roll än vi först trodde, säger Daniel Ljungberg.

Projektet avslutades med en workshop i januari 2025 på Poppels Bryggeri i Jonsered, där forskare och medlemmar i Sveriges Oberoende Bryggerier samlades för att diskutera branschens framtid. Ursprungligen var planen att forskarna skulle besöka en rad bryggerier, men efter praktiska utmaningar valde de istället att samla branschens aktörer på ett och samma ställe. Bland deltagarna fanns representanter för bryggerier av väldigt varierande storlek – från enmansbolag som Beer Barons och Torsöl till några av ​​Sveriges största hantverksbryggerier som Oppigårds Bryggeri och Jämtlands Bryggeri.

– Det visade sig vara ett lyckokast. Dialogen mellan stora och små bryggerier skapade en dynamik vi inte hade fått annars. Syftet var att skapa en plattform för dialog och gemensamt identifiera de största utmaningarna för små bryggerier. Vi ville även få en bild av hur aktörerna själva ser på möjliga lösningar, säger Daniel Ljungberg. 

Tre huvudsakliga utmaningar framkom tydligt under workshopen. För det första upplever många bryggerier att hantverksöl fortfarande kämpar med sitt anseende.

– Det handlar om att höja ölets status och få det att ses som ett premiumalternativ i fler sammanhang, säger Ethan Gifford.

Ölet måste kliva upp på samma nivå som vin när det gäller status och erkännande. Den andra utmaningen handlar om kunskapsspridning. Det råder en brist på förståelse för hantverksöl bland både krögare och konsumenter, vilket påverkar försäljningen negativt.

– En stor utmaning är att öka förståelsen för vad hantverksöl är och vad som skiljer det från industriellt producerad öl, säger Ethan Gifford. Det handlar inte bara om smak och kvalitet utan även om hur produktionen fungerar och vad det kostar.

Den tredje och kanske mest komplexa utmaningen är regelverket som omgärdar alkoholindustrin i Sverige. Systembolagets monopol och skatteregler skapar både möjligheter och hinder för små bryggerier.

– Många ser Systembolaget som en nödvändighet för att nå en bred marknad, men det är också en bromskloss för tillväxt. Monopolet gör det enkelt att nå ut till hela landet, men kraven är höga och möjligheterna till direktförsäljning är begränsade.

Frågan om gårdsförsäljning var ett hett diskussionsämne under workshopen. Bryggerierna är försiktigt positiva till möjligheten att sälja öl direkt till besökare, men många uttrycker oro för oklarheter i regelverket.

– Det finns en viss förväntan, men också en osäkerhet kring hur lagstiftningen kommer att tolkas och vilka praktiska konsekvenser det får. Många frågar sig vad som faktiskt kommer att vara tillåtet och om det verkligen gynnar alla bryggerier, säger Daniel Ljungberg.

Många av deltagarna pratade också om vikten av gemensamma insatser. Genom organisationer som Sveriges Oberoende Bryggerier kan små aktörer få en starkare röst i politiska frågor och lättare navigera i regelverken.

– Små bryggerier kan inte själva påverka lagar och regler, men tillsammans kan de få större genomslag, säger Ethan Gifford.

En aspekt som diskuterades var hur små bryggerier kan stärka sin identitet. Flera deltagare föreslog att termen “hantverksbryggeri” kanske inte längre är tillräcklig och att branschen borde överväga ett annat ord, som mer betonar oberoende och autenticitet.

– Begreppet “indiebryggeri” dök upp som ett exempel. Det signalerar oberoende och skulle kunna skapa en tydligare identitet gentemot storskaliga producenter, säger Daniel Ljungberg.

Många av de frågor som diskuterades under dagen arbetar Sveriges Oberoende Bryggerier redan med i olika arbetsgrupper, och resultaten från workshopen gav mer input till det fortsatta utvecklingsarbetet inom organisationen. Forskarna planerar nu att fortsätta att analysera insikterna från workshopen och publicera vetenskapliga artiklar om resultaten. De hoppas också kunna fortsätta projektet med ytterligare finansiering och inkludera fler aktörer från branschen.

– Det här var bara början. Vi ser ett stort behov av fortsatt dialog och fler forum där branschen kan samlas och diskutera sina framtidsfrågor, säger Daniel Ljungberg.


Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR