Bildspel
Per Karlsson har nyligen varit i Bryssel för att jobba tillsammans med bland annat Jean van Roy.
Cantillon är ett av världens mest hyllade bryggerier. Men så har det inte alltid varit. Jean van Roy är mycket tacksam för det stöd han fått i Sverige, och då främst av Stene Isacsson.
Jean van Roy är numera en kändis i ölvärlden. Öl från Cantillon hyllas över hela världen och jagas av många då det inte alltid är så lätt att få tag på ölen.
Men hyllningarna kommer efter många års arbete i motvind för bryggeriet.
– Från 60-talet och fram till 90-talet var det tufft för oss och många andra. Det var 30 tuffa år men några få fantaster lyckades få sina bryggerier att överleva, säger Jean van Roy.
Han växte upp under den tiden och lärde sig en hel del av den tuffa tiden. Hans farfar jobbade på bryggeriet, precis som hans pappa. Jean började att jobba där tillsammans med sin pappa.
– Det är svårt att förstå i dag hur tufft det var. Det är så stor skillnad. Jag ska inte säga att det är som en dröm i dag, men det är galet. Men jag är glad över att jag fick vara med om de tuffa åren. Under 20 år när jag var ung var vi verkligen på botten, säger han.
Men någon gång under 90-talet började det att vända. Framför allt i Sverige där lambic så sakteliga började att bli intressant, och då tack vare Stene Isacsson och Akkurat i Stockholm.
– Stene är en av de bästa pubägarna i världen. Han var som en predikare för lambic och lärde folk att dricka den. Han bidrog massor till att intresset ökade, säger Jean med stor tacksamhet.
Isacsson och van Roy har i många år varit nära vänner, och så fortsätter det även efter att Isacsson lämnat Akkurat och numera jobbar med Zum Franziskaner. Vid flera tillfällen har de också gjort öl tillsammans, och det starkaste minnet är när Akkurat fyllde tio år. Resultatet blev Goldackerl Gueuze, ett öl på hela 10,1 procent.
– Vi använde speciella druvor från Österrike och det blev verkligen ett öl som stack ut. Vi försökte några gånger att göra det igen, men det var omöjligt. Det var något väldigt speciellt med de druvorna, säger van Roy.
Sakta men säkert har intresste för lambic och för Cantillon växt, och i dag är det många gånger ganska galet. Ölnördar verkar nästan beredda att trejda bort sina familjer för att få tag på vissa Cantillon-öl.
– Det är flera saker som bidrar till att det blivit populärt. I dag gillar människor att det de äter och dricker är naturligt och internet har hjälpt till med att saker och ting sprider sig snabbare. Dessutom har berliner weisse och gose bidragit till att skapa ett större intresse för sur öl.
Jean van Roy berättar om hur han i princip föddes i bryggeriet och hur han sedan lagt åtsklliga tusen timmar i de lokalerna.
Cantillon är fortfarande i allra högsta grad ett familjeföretag och det märks på ölnamnen att familjen är viktig. Många i hans närhet har nämligen fått öl uppkallade efter sig.
– Nath är döpt efter hans fru.
– Lou Pepe-serien är en hyllning till hans far.
– Mamouche är bryggd för att hedra hans mamma.
– Cuvee Florian bryggdes 2014 när sonen Florian fyllde 18 år.
Nu hoppas Jean van Roy att bryggeriet ska fortsätta att gå i arv inom familjen.
– Florian jobbar på bryggeriet nu och han är intresserad. Vi får se hur det blir.
I dag används två olika byggnader för produktionen, och för den intresserade finns möjlighet att gå runt i bryggeriet och se delar av ytorna. Dessutom finns en bar som är ett måste för många ölnördar varje gång de besöker Bryssel.
Produktionen ligger i dag runt 270 000 liter öl, en siffra som många tror ska vara större.
När vi till slut ber Jean van Roy att välja ut sina favoriter bland Cantillon-ölen skrattar han och säger att det är omöjligt. Men till slut väljer han i alla fall ett öl som han verkligen tycker om.
– Jag älskar många frukt-lambics, men ska jag välja någon öl får det bli Bruocsella 1900 Grand Cru som är utan frukt.