Sprit & Vinleverantörsföreningen (SVL) anser att de senaste årens höjda alkoholskatter varken bidragit till förbättrad folkhälsa eller ökade skatteintäkter. Den här slutsatserna baserar föreningen på en ny analys från Handelns utredningsinstitut (HUI).
Från och med den 1 januari 2024 höjdes alkoholskatten i Sverige, vilket ledde till en prisökning på öl med 7,6 procent hos Systembolaget. Det var den andra höjningen på två år, efter en tidigare höjning på 5 procent den 1 januari 2023.
Det var den tidigare regeringen under ledning av Magdalena Andersson (S) som 2022 beslutade att höja alkoholskatten i flera år framåt med syftet att främja folkhälsan genom minskad konsumtion. Höjningen har fått kritik från branschen. Bland har Sveriges Oberoende Bryggerier pekat på att den höjda alkoholskatten starkt bidrar till bryggeriernas stigande kostnader – samtidigt som en tredjedel av landets småbryggerier hotas att slås ut under 2024.
I en ny utvärdering som gjorts på uppdrag av Sprit & Vinleverantörsföreningen (SVL) hävdar Handelns utredningsinstitut (HUI) att skattehöjningen varken har bidragit till ökad folkhälsa eller höjda skatteintäkter i den omfattning som regeringen räknat med. Av de 1,4 miljarder kronor i ökade intäkter som Finansdepartementet budgeterade för 2023 har endast knappt en tredjedel realiserats.
Enligt HUI:s rapport minskade alkoholkonsumtionen i volym per capita med 2,4 procent under 2023 jämfört med föregående år, medan de svenska hushållens konsumtionsutgifter minskade med 2,8 procent per capita. HUI anser därför att det inte finns belägg för att skattehöjningen ledde till en minskad alkoholkonsumtion.
– Skattehöjningar slår hårt mot branschen och måste bygga på korrekta faktaunderlag. Det är tydligt att de beräkningar som man lutar sig mot i Regeringskansliet är osäkra och det är allvarligt att höjningen av alkoholskatten varken ger önskade effekter när det kommer till skatteintäkter eller konsumtion, säger Joel Furvik, opionsbildande projektledare på Sprit & Vinleverantörsföreningen.
Finansdepartementet hade beräknat att höjningen av alkoholskatten 2023 skulle öka skatteintäkterna med 550 miljoner kronor netto under året, men intäkterna ökade bara med cirka 400 miljoner kronor.
– Rapporten från HUI bekräftar det vi länge befarat. Den här typen av prognoser är nära på spekulationer. Vi ser ett stort behov att den utredning som för närvarande har i uppdrag att utvärdera alkoholpolitiken och dess styrmedel tar ett helhetsgrepp om bland annat alkoholskatten då det är uppenbart att höjda alkoholskatter inte är ett effektivt politiskt verktyg, säger Joel Furvik.
Lucas Nilsson, förbundsordförande för IOGT-NTO, anser att tvärtom höjningen är för låg och föreslår en indexering av alkoholskatten till den generella prisutvecklingen.
– I inflationstider så försvinner skattehöjningen i övriga prisökningar. När värdet på varje krona sjunker så äts skattehöjningen upp, säger han enligt tidningen Accent.
Debatten om alkoholskattens effektivitet och dess effekter på folkhälsan och ekonomin fortsätter.
Läs också:
• Hantverksbryggerierna hårt pressade
