Brasserie de la Senne är ett av Belgiens mest respekterade bryggerier, kända för att aldrig kompromissa med kvalitet och sina värderingar. Inte ens när det gäller ekomärkning eller Systembolagets rigida regler för hur en öletikett får se ut. Beernews har fått en exklusiv intervju med bryggeriets Marta Resmini.
Brasserie de la Senne, grundat 2003 av Yvan De Baets och Bernard Leboucq, är idag ett av Bryssels mest inflytelserika bryggerier. Trots att Belgien är känt för sin ölkultur, så var Bryssel fattigt på bryggerier när duon slog sig samman. Yvan arbetade då som socialarbetare och Bernard bryggde öl i källaren till ett ockuperat hus. Med fokus på humlig, lättdrucken och balanserad öl blev de snabbt pionjärer i en ny våg av hantverksbryggning i huvudstaden.
– I början av 2000-talet var Cantillon det enda bryggeriet inne i Bryssel. Bitter och lågalkoholhaltig öl var kunderna inte alls vana vid. Brasserie De La Senne stod för något helt nytt, säger Marta Resmini.
Marta Resmini, som började arbeta för bryggeriet 2015, är numera ett känt ansikte utåt. Hon upptäckte belgisk öl under sin studietid i Italien, där hon föll för klassiker som Chimay och Westmalle. Men det var Zinnebir, Brasserie De La Sennes flaggskeppsöl, som verkligen fångade hennes ölhjärta.
– Jag var hembryggare och älskade deras öl, så därför blev jag stammis på deras taproom i Molenbeek. De lånade mig till och med bryggutrustning ibland, säger Marta Resmini.
Marta Resmini som då forskade i demokrati och makt, bytte raskt akademiska teorier mot jäst och humle. Efter att ha imponerat på personalen – bland annat med sina ölkunskaper, sin egengjorda öltiramisu och att hon pratade fyra olika språk – erbjöd Bernard Leboucq henne ett jobb inom försäljning och kommunikation.
– När jag började hade De La Senne egentligen inga säljare. Ölet sålde sig självt tack vare kvaliteten och grundarnas goda rykte. Men marknaden har förändrats och numera krävs det mycket mer aktivt arbete för att nå ut.
Bryggeriet flyttade 2021 in i nybyggda, moderna lokaler vid Tour & Taxis-området, en del av ett större stadsutvecklingsprojekt i Bryssel. Bygget av bryggeriet fick stöd av kommunen, men det tog ändå tre år från byggstart till färdigställande.
Flytten möjliggjorde inte bara en ökad produktionskapacitet utan även bättre arbetsförhållanden och en tydlig hållbarhetsprofil, alltifrån isoleringen av byggnaden, energisnål bryggutrustning, solpaneler på taket och återanvändning av värme, regn- och avloppsvatten. Även malten är ekologisk. Ändå har bryggeriet inte lyckats att behålla sin ekologiska certifiering. Allt på grund av en liten detalj – deras humleleverantörer inte är ekomärkta.
– Yvan vägrar att byta leverantörer eftersom kvalitet och relationer är så viktiga för honom. Han arbetar direkt med våra odlare och väljer ut de bästa partierna varje år. Yvan vill inte bara ha den rätta humlen, utan den rätta humlen från rätt sorts människor.
Yvan De Baets har även designat egna jästankar som, trots att de är slutna, efterliknar traditionella öppna jäskar. Inspirationen har han hämtat från De Ranke, där De La Senne bryggde sina öl innan de skaffade en egen anläggning 2010. Kärlens form ger jästen gott om utrymme att andas och bidrar till ölets komplexa smakprofil.
Nyligen vann bryggeriet silver i Brussels Beer Challenge med ölet Bruxellensis, som baseras på samma brettanomyces-jäst de använder i alla sina brettöl. En jäststam som Yvan De Baets upptäckte och isolerade ur ett misslyckat hembryggt öl, som en kompis till honom gjort.
– Jäststammarna i våra öl är hjärtat i vår bryggningfilsofi. De ger ölen en speciell karaktär som uppskattas av ölälskare världen över, säger Marta Resmini.
Trots att bryggeriet vuxit har de fortfarande svårt att konkurrera med de stora aktörerna i Belgien, där bryggerijättarna dominerar i både butiker och barer. Dessutom föll försäljningen drastiskt i samband med pandemin – och just nu tär inflationen hårt på marginalerna.
– 2023 var tufft. Vi var tvungna att höja priset på ölen för att överleva, men 2024 och 2025 har vi beslutat att hålla våra priser oförändrade trots ökade kostnader. Det är en risk men vi tycker att öl ska vara tillgängligt för alla, inte en lyxvara.
Även exporten, som idag står för 18 procent av försäljningen, har minskat. Därför förblir Brysselområdet alltjämt bryggeriets viktigaste marknad. De mest populära ölen är Zinnebir och Taras Boulba, följt av den nyare Zinnepils, som är inspirerad av tysk pilsner. När det gäller möjligheten att se mer av Brasserie de la Sennes öl på Systembolaget, finns det dock vissa hinder.
– Sverige har många annorlunda lagar. Taras Boulba och Jambe-de-Bois, som vi tidigare exporterat till Sverige, får inte säljas där längre på grund av Systembolaget hävdar att etiketterna visar våld och vapen. Vi diskuterar med importören om möjligheterna, men vi kan inte ändra en etikett för en tillfällig lansering, säger Marta Resmini.
Trots de ekonomiska utmaningarna och osäkerheterna förblir Brasserie de la Senne trogna sina rötter och värderingar. De älskar Belgiens traditionella ölkultur och är djupt engagerade i lokalsamhället, bland annat genom att låta organisationer låna utrymmen i deras populära taproom för att anordna möten och events, helt kostnadsfritt.
– Våra ägare vill inte köra Lamborghinis, säger Marta Resmini med ett skratt. Så länge de kan betala våra lån, erbjuda bra löner och vi fortsätter att göra öl vi är stolta över, så är vi nöjda.
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
